PREAMBEL
I tre texter kommer rubrikens ämne att analyseras och diskuteras utifrån ett frihetsperspektiv på socialistiska och kommunistiska försök att ta makten i Europa enkannerligen Tyskland och Spanien.
Den första tidigare publicerade texten handlade om försöken att skapa en sovjetrepublik i Bayern med München som centrum. Denna andra betydligt kortare text avhandlar liknande kommunistiska insatser i Berlin och den tredje kommande texten det av socialister och kommunister än i denna dag uppburna försöket att skapa en socialistisk stat i Spanien som krossades med stöd av Generalissimus Francisco Franco med gillande av Winston Churchill
Hotet från kommunistiska maktövertaganden i Europa utanför Ryssland, vilket är vad dessa tre texter behandlar, var reellt och påtagligt från tiden efter ryska revolutionen och fram till mitten av 1930-talet. Tre exempel är talande om stämningarna liksom vilka krafter som räddade Europa, vilket är glömt och undanstoppat.
Det som beskrivs i denna text är inte vad som lärs ut i skolans eller ens den akademiska historieundervisningen. Medvetet styrd glömska, ändock av vad som måste förstås och analyseras avgörande för Europas då kommande framtid.
EN SOCIALISTISK REPUBLIK I BERLIN
Berlin utropades till en socialistisk republik under tyska revolutionen 1918, och staden styrdes under en kort och kaotisk period i praktiken av s.k. arbetar- och soldatråd, en typisk omskrivning för kommunistiska partikadrer och yrkesrevolutionärer.
Den blev dock aldrig en långvarig eller stabil kommunistisk rådsrepublik inte ens som den också, tack och lov, kortvariga bayerska rådsrepubliken i München under 1919.
DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA UNDER REVOLUTIONEN 1918 OCH RÅDSSTYRET.
Utropandet – i två omgångar.
Den 9 november 1918, i slutskedet av första världskriget, kollapsade det tyska kejsardömet. Från Riksdagshuset i Berlin utropade socialdemokraten Philipp Scheidemann en tysk republik.
Några timmar senare tog Karl Liebknecht makten, ledare för det kommunistiska Spartakusförbundet, och utropade en ”fri socialistisk republik” från Berlins stadsslott.
Det är senare i den historiska och politiska litteraturen känt som Spartakistupproret. De radikala marxisterna och kommunisterna försökte genom ett väpnat uppror ta full kontroll över Berlin.
Arbetar- och soldatråd.
Under följande månader tog s.k. råd (motsvarande ryska sovjeter) bestående av arbetare och soldater (läs kommunistiska partikadrer) makten över fabriker och militärförband i Berlin.
Konflikten.
Det fanns en djup ideologisk och poltisk splittring mellan de moderata Socialdemokraterna (SPD), som ville ha en parlamentarisk demokrati, och radikala vänstergrupper (som blivande KPD, Kommunistische Partei Deutschland), som strävade efter och arbetade emot en ren ”rådsrepublik”, det vill säga diktatur genom s.k arbetarråd (kommunistisk enpartistat).
Krossandet.
Den socialdemokratiska regeringen tog hjälp av högervridna frikårer (Freikorps) för att brutalt slå ner upproret.
Kommunistledarna Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördades i Berlin. Hur illa det än kan låta måste det sägas, vi är i efterhand tacksamma för att samtliga marxologiskt inspirerade kommunistiska försök att skapa en kommunist totalitär enpartistat mitt i Europa misslyckades och krosades för gott. Europa slapp ett rätt helvete.
Nåja, inte helt! Det kommunistiska helvetet kom med ryska bajonetter och Kalasjnikovs i efterspelet till andra världskriget. Delvis som en följd av att den fyrstjärniga generalen och Third Armys arméchef George S Patton inte fick sin vilja igenom, nämligen att efter krigets slut med tyskarna göra gemensam krigsinsats med resterande tyska armékårer och rulla tillbaka Stalins trupper till den ryska gränsen. Patton konstaterade att gör vi det inte nu får vi göra det senare. Det misstaget kostade mycken de europeiska folken mycken död, förtryck och tortyr innan hela det kommunistiska helvetet imploderade och föll samman under tyngden av som egen inre orimlighet 1989.
Konsekvensen av att Spartakisterna mördades och upproret krossades.
Genom valet till Nationalförsamlingen i januari 1919 och antagandet av Weimarförfattningen etablerades Tyskland (och Berlin) som en parlamentarisk demokrati (Weimarrepubliken), vilket definitivt avslutade rådsrepublikens blodbesudlade och totalitära kommunistiska ambitioner i huvudstaden.
Våtsjön den 7 oktober 2026
Lennart Waara
070 710 77 24
Bilden från Wikimedia och visar begravningståget me Liebknecht och Luxemburg den 25 januari 1919.
Lämna en kommentar