Vad är en korskyrka? En korskyrka är en typ av kyrkobyggnad, andra typer kan vara hallkyrka, salkyrka, två- eller treskeppig etc. Byggnaden har ett tvärskepp så att den har formen av ett grekiskt kors. Uttrycket är särskilt lämpligt för kyrkor där de fyra korsarmarna är lika långa och korsformen också tydligt framträder utåt s.k. korskupolkyrkor.
Båda här beskrivna träkyrkor är vackra och väl värda ett besök om man är intresserad av äldre träkyrkor och befinner sig i Karlstads närhet.
ALSTERS TRÄKYRKA
Alsters kyrka byggdes 1693–1696 i Alsterdalen. En tidigare medeltida träkyrka låg 300 meter öster om nuvarande kyrka. Den omnämns i Västgötalagen redan 1380. Den förföll, renoverades och byggdes om 1643. Den förföll åter och beslut om en ny kyrka på annan plats togs 1693. Den nuvarande kyrkan har en korsformad planlösning efter det grekiska korsets form med ett vapenhus i väster samt ensakristia som ligger bakom altaret i öster. Vid kyrkans östra vägg ligger det Koltohoffska gravkoret (syns på den översta bilden till höger) i sten av från 1730–1769 efter en brukspatron och hans familj på Forsnäs gård. En tidigare tornspira togs ner 1835 och istället placerades nuvarande järnkors på tornhuven. Den timrade kyrkans exteriör är klädd med rödmålade spån. Sadeltaket har valmade gavlar och ett centraltorn placerat i korsmitten. Kyrkan renoverades 1914–1915 då korsarmarna i norr och söder kortades. Sakristian flyttades från gravkoret och placerades bakom altaret i den östra korsarmen. Kyrkan fick därmed sin nuvarande arkitektoniska utformning. Den är ett exempel på barockens träbyggnadskultur i Värmland.
HAMMARÖ TRÄKYRKA
Hammarö kyrka är en spånklädd timmerkyrka (liggande timmer på stensyllar) som ligger i Hammarö kommun i Värmland vid Hammaröns norra strand. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1748 då den byggdes om till korskyrka. Kyrkans äldsta delar koret och sakristian byggdes i början av 1300-talet. Kyrkan från 1300-talet var en timrad kyrka. Den hade i sin tur en föregående 1200-talskyrka som var en stavkyrka (en kyrka med stående grova bräder av ek eller furu (ofta stod planken direkt mot marken varför de ganska snabbt ruttnade). I samband med restaureringar har man nämligen hittat rester av den äldre kyrka som sannolikt byggts vid mitten av 1200-talet.
Två stavplankor från stavkyrkan står idag lösa i koret. 1300-talskyrkan hade ett treklöverformat tak i långhuset. Spår av det taket kan ses på korväggen idag. Se bilderna nedan. I kyrkans sakristia är målningar bevarade från mitten av 1400-talet, de anses ha Mäster Amund som upphovsman. I sakristian finns också ett medeltida sakramentskåp. Kyrkan försågs under 1400-talet med målningar och 1717 förlängdes kyrkan med sju meter. 1740 utökades kyrkan rejält och fick sin nuvarande korsform. Det gamla långhuset blev kor och det gamla koret sakristia. Den tidigare kyrkan var således rejält mycket mindre än den nuvarande. Kyrkan fick också sitt nuvarande brutna mansardtak på 1850 talet. Åren1933–1934 renoverades timmerkyrkan och fick en exteriör med rödmålade spån och därmed återställdes kyrkan till sitt gamla 1700-talsutseende.
Triumfkrucifixet som hänger i korbågen är från 1300-talet
En magnifikt skulpterad altaruppsats är från 1748 och skapad av bildhuggaren Isaac Schullström.
Ett senmedeltida altarskåp med madonnan är mycket sevärt. Dopfunten i täljsten är från 1200-talet även om cuppan är från senare tid.
Färöingen Sverre valdes till hövding över Birkebeinarna i Hammar året 1177. Sverre blev senare kung av Norge. Birkebeinar kommer av att de hade benskydd av björknäver.
På korväggen från 1300-talskyrkan finns målade timmerväggar som tagits fram i sen tid. Istället för altaruppsats hade man en målad korvägg.
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar