När man kör nya eller gamla E18 eller kanske den äldre äldre landsvägen från Örebro mot Karlskoga och Karlstad är Lekhyttan den första kontakten med Kilsbergens förkastningsbrant och den kraftiga stigningen uppför branten mot och förbi sjön Leken på högra sidan några kilometer upp i bergen.
Lekhyttan har, by the way, idag en mycket bra vägkrog som leds av krögaren Tina. Hon satsar på husmanskost med hemlagad känsla och smak. Närkes bästa för husmanskost? Rekommenderas.
Men Lekhyttan är också gammal järnbygd. Dels går Malmvägen från norr till söder längs förkastningsbranten och passerar Lekhyttans gamla bergsmansby. Dels har Lekhyttan, vilket torde framgå med all önskvärd tydlighet av namnet, varit en mulltimmerhytta. Den var en av de mindre, med ett hyttlag på 11 bergsmän. Hyttan lades ner 1776. Den är omnämnd i annalerna från 1500-talet och finns med på historiska kartor från 1688, 1707 och 1725. Mulltimmermasugnen var då belägen i anslutning till vägbron och Lekhytteån. Hyttan hämtade sin malm från de närbelägna gruvorna i söder, Mohyttan men också från Dalkarlsberg och Hässelkulla.
När produktionen vid Lekhyttan lades ner flyttades den till Klunkhyttan några kilometer upp i Kilsbergen vid sydändan av sjön Leken. Idag finns inga ruiner kvar efter hyttan men den torde enligt kartor ha legat, också enligt lokala uppgifter, i närheten av bron över den idag lilla Lekhytteån.
I bilder med kommenterar visas den gamla bergsmansbyn Lekhyttan med de bergsmansgårdar som fortfarande finns bevarade i byn. På kartan nedan har jag märkt ut var de olika bilderna är tagna. Byggnaderna på bilderna är från 1700–1800-talet utan att jag kan precisera de olika mangårdsbyggnadernas och ekonomibyggnadernas specifika tillkomst och ålder. Som samlad bebyggelse är Lekhyttans hyttby en av de bäst bevarade i Närke.
Hamlade askar vid infarten till Lekhyttan från norr längs den gamla Malmvägen och delar av den äldsta äldsta vägen mellan Örebro och Karlstad.
Lekhytteån sedd från landsvägsbron vid Lekhyttan. Här har den 1776 nedlagda och numera helt försvunna (inga synliga ruiner) mulltimmerhyttan legat liksom ett par kvarnar.
En av gårdens byggnader med en äldre variant av hörningång direkt i anslutning till landsvägen förbi. Är det möjligen just denna byggnad som hyst gästgiveriet. Entrén skulle tala för det. Hallagården har ända fram till det begynnande 1900-talet varit en gästgivargård. Enligt uppgifter höll häradsrätten ibland sina möten här. Idag är Hallagården en B&B.
Förstugukvist till Hallagårdens mangårdsbyggnad.
En av Hallagårdens ekonomibyggnader. Notera att delar av byggnaden är knuttimrad.
Samma byggnad som ovan från gårdssidan Uppenbarligen en förrådsbyggnad.
Gårdens ladugårdsbyggnad.
Hallagårdens långa knuttimrade ekonomibyggnad. För stall och förråd.
En byggnad som av gårdens ägare uppges vara från 1500-talet. Numera med plåttak och används för B&B.
Tullhusets framsida och baksida (som vetter mot den äldre äldre landsvägen från Örebro mot Karlstad). Denna stuga från 1700-talet har dels under en tid varit placerad vid Hidinge kyrka men är nu återflyttad till Hallagården. Där har den under 1700-tal varit tullhus för uppbörd av malmtull längs Malmvägen. Tillbyggnaden på framsidan är av sent datum.
Typiskt för bergsmansbyn Lekhyttan är dessa unika gjutna järnskorstenar.
En knuttimrad loftstuga som står på en av gårdarna i byn.
Några kilometer väster om byn står detta metodistkapell från 1876. Ett av Närkes bättre bevarade frikyrkokapell.
Lekforsen och dammen någon kilometer uppströms Lekhytteån.
Text och bilder: Lennart Waara
lennart waaras blogg 
Kommentera