ISMANTORPS OCH SÖRBY BORGAR SAMT OFFERPLATSEN OCH HIPPODROMEN VID SKEDEMOSSE

Rapport från en kulturhistorisk exkursion i oktober 2021 med vännerna Jansson och Wohlin.

För att se bilderna i originalformat och obeskurna, klick på bilden

Öland har 15 idag identifierbara fornborgar men de kan ursprungligen ha varit så många som upp emot 20. Flera av dem kan vara bortodlade på det sätt som Sörby borg idag är knappt identifierbar i landskapet. De borgar som är värda ett besök och studium på plats är det av olika anledningar. Eketorp är rekonstruerad till ursprungligt utseende. Sandby borg med den nu delvis utgrävda massakern på invånarna ca 480 e.Kr. Gråborg (sannolikt en marknadsplats) den största av Ölands borgar med från medeltiden bevarad portal och kapell. Dessa tre är behandlade i text och bild på min blogg under ämnet ”Svensk historia”.

Fornborgarna ligger alltid på mark som inte var odlingsbar eller värd att odla. Det innebär att man inte kunde bo i borgen året runt. Borgarna var dessutom belägna i närheten av mossar varför de under vinter och vår kan ha varit vattendränkta vilket också förhindra året runt boende i borgen. I stället var de tillflyktsplatser i samband med ofärd eller samlingsplatser för festligheter och eller dyrkan av den tidens gudar.

Om man utgår ifrån antalet bostadshus i Eketorps borg (och andra försvarsborgar) så rymdes i borgen ca 15 mindre bostadshus. För små för året runt boende men tillräckliga för någon månad. Varje hushåll bestod av familjen, äldre släktingar och tjänare på sammanlagt mellan 15 och 20 personer. Det innebär att varje borg kunde hysa cirka 200 – 250 personer. Antalet borgar kan ha varit 20 vilket innebär att det fanns plats för kanske 5 000 personer i borgarna. Ölands befolkning har under denna tid beräknats till 16 000 personer varför de flesta inte rymdes i borgen. Familjerna bodde normalt i större hus runt borgen men flyttade för kortare tid in i ett litet hus i borgen med hela hushållet inklusive boskapen. De små husen i borgen kan ses som mindre varianter av familjens normala hus utanför borgen. 

ISMANTORPS FORNBORG

Ismantorps fornborg ligger i mellersta Öland. Borgens ringmur är 125 meter i diameter. Muren är ca 4 meter hög.

Muren i sydväst sedd från insidan av borgen.

Borgens mur var kallmurad med en yttre och en inre mur av huggen kalksten som lutade inåt mot toppen. Mellanrummet mellan den yttre och den inre muren fylldes med vanlig sten.

Innanför ringmuren, som har nio portar, finns totalt 88 bevarande tydligt synliga husgrunder. Mitt i borgen finns resterna av ett runt torg. Runt borgen finns också många husgrunder kvar.

Husgrunder.

Husgrunder.

Borgen byggdes under 200-talet och var i bruk till 600-talet. Det finns olika teorier om vad den användes till. Borgen har kanske i likhet med Gråborg varit en marknadsplats. 

En av portarna med bevarad kallmurad portöppning av huggen kalksten.

Att ha nio portar är ur försvarssynpunkt en stor svaghet. Ett antagande om en försvarsborg är därför osannolik. En marknadsplats kan däremot bidra till att förklara de många portarna. Tillgänglighet är viktigt för en marknadsplats.

Borgen besöktes av Linné och beskrivs kort i hans ”Öländska Resa förrättad 1741” på sidan 112. 

”Ismantorps borg låg mitt i själva landet ½ mil så ifrån östra som från västra havskanten och var ifrån honom till södra och norra ändan av ön nästan lika långt. Han var emot andra borgar, som man sett på allvaren, liksom en huvudstad ibland små fläckar. Hans murar voro ännu mer än två famnar höga, tre famnar breda, fast så många stenar nedfallit, att denna knappt syntes. Han var inuti 150 à 160 steg eller alnar i diameter, fördelat med små nedfallna murar liksom i kloster, med hus på alla sätt ställda, av vilka man ingen redighet kunde ernå, emedan buskar och träd alldeles tagit överhanden. De rum, som voro på sidorna inom muren, stodo avlånga såsom kamrar; emellan var kammare var så stort spatium, som var kammare var bred; mitt uti borgen hade varit några kamrar, men ojämnt och synnerligen fördelta”.

SKEDE MOSSE

Skedemosse är en utdikad (dikades ur på 1600-talet) grund sjö och mosse i Öland som också är fyndplatsen för Sveriges största fyndplats av vapenoffer och djuroffer. 

Utgrävningar av mossen gjordes 1959 och 1962 av Ulf Erik Hagberg. Utdikningen och den följande uttorkningen av mossen har medfört att vapnen som offrats i den ursprungliga sjön har rostat sönder. Metallen var så utlakad att inte ens en metalldetektor gav utslag. Vid utgrävningarna hittade man nästan 1 ton människo- och djurben, varav 100 hästar. C14-analyser av ben har visat att de äldsta offren är från förromersk järnålder och de yngsta från sen vikingatid. Man hittade också sju guldringar som sammanlagt hade en vikt av 1,3 kg. I mossen har också andra spektakulära fynd gjorts, bl. annat två ormringar av guld. Ormringarna var delvis destruerade genom söndervridning och sönderhackning och försmältning. Guldringarna har således medvetet förstörts innan de offrades i mossen. Var destruerandet en del av riten och ritualen, dvs att ”döda” föremålen innan de offrades i mossen.

Skedemosse har sannolikt varit en av Sveriges största offerplatser från 400 f Kr fram till 1100-talet. Vid tiden för offren var mossen en igenväxande sjö och föremålen har sannolikt offrats från båt, eftersom man inte funnit några spår av bryggor. Spjut och lansspetsar är det vanligaste vapenfyndet. Förutom vapen har en stor mängd djurben hittats, den största mängden djurben kommer från häst. Skinn och huvuden från hästar tycks ha ingått i särskilda ritualer. Hästoffren är i majoritet sammanhängande bl.a med att hästen under delar av den aktuella äldre historien var ett djur med stark symbolisk laddning. Man kan bara påminna om ASA-tron där Odens häst Sleipner hade åtta ben.

Även 38 människooffer av både barn och vuxna har hittats i Skedemosse. C14-analyser av ben har visat att de äldsta offren är från förromersk järnålder och de yngsta från sen vikingatid. Bland övriga fynd kan nämnas sju guldringar som sammanlagt hade en vikt av 1,3 kg.  Djur och människooffer i våtmarker är vanliga under aktuell tidsperiod. Skelettdelarna visar traumaskador efter kraftigt våld. Skelettskadorna visar att individerna inte kan ha gått genom isen och drunknat i vårmarken/sjön.

Flera boplatser och gravfält kring Skedemosse grävdes också ut, vilket gav en bild av ett folkrikt och välmående samhälle under romersk järnålder.

Skedemosse dikades ur på 1600-talet. Den tidigare grunda sjön finns således inte kvar. Idag är mossen odlingsmark.

Fynden förvaras idag på Statens historisk museum

SÖRBY BORG

Sörby borg är en i modern tid återupptäckt fornborg som varit bortglömd i 300 år. När arkeologen Jan-Henrik Fallgren hittade borgens namn i en avhandling från 1704 började han leta efter den och lyckades lokalisera den till Skedemosse som idag är utdikad sjö. I den gamla mossen sticker en landtunga ut som idag heter Kvinnö. Den västra delen omsluts på tre sidor av resterna av en mur. Dessa stenar har varit fyllning i borgens murar. Kalkstenarna som utgjorde borgmurens skal finns inte kvar. Sannolikt har de använts till bygget av Bredsättra kyrka. Endast fyllningsstenarna ligger kvar.

Borgens inre är idag odlingsmark. Ovan jord finns inga spår av de hus som en gång funnits där. Men med hjälp av markradar har man hittat husgrunder och en djup brunn.

När Skedemosse var en sjö omslöts borgen av vatten på tre sidor och behövde bara försvaras mot en sida, den i öster. Borgen är den största på Öland och kanske också den äldsta. Den användes några gånger per år då man samlades här för fester och blot samt vid orostider. Annars bodde människorna ute på sina gårdar vid den odlade jorden. I samband med samlingarna offrades människor, djur, vapen och guld till gudarna för bättre skördar och välgång för människorna i allmänhet.

HIPPODROMEN VID SKEDE MOSSE

Vid festerna anordnades hästkapplöpningar på strandvallar öster om sjön. Det som är Ancylus- och Littorinavallarna möts och bildar en hippodrom. Den röda linjen kan visa hippodromens ungefärliga lopp. Den häst som vann offrades till gudarna. Flera platser i närheten börjar på Sked, till exempel Skedås och Skedstad. Förleden ”skede” i Skedemosse syftar enligt arkeologernas hypoteser på ”skeid” en form av hästkapplöpning som man tror har förekommit vid årliga sammankomster på det som kan ha varit en hippodrom på den tiden. Se översiktskartan och bilden.

Text och bild

Lennart Waara

Källor: Information från utgrävningarna, föredrag om utgrävningarna, Skedemosse museum samt Wikipedia. Satellitkartorna från Google Maps, egen bearbetning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: