STORMANNEN JARLABANKE OCH JARLABANKES BRO I TÄBY

Vi besökte Jarlabankes bro en kall och blåsig marsdag i år. Bron eller vägbanken är en mycket känd och omskriven fornminnesplats från Täbys tidiga medeltid. Bron är känd och beskriven redan på 1600-talet av  äldre fornforskare som Peringskiöld och Hadorph

VEM VAR JARLABANKE?

Jarlabanke Ingefastsson var en uppländsk storman som levde på 1000-talet med stora jordegendomar i Vallentuna hundare. Han är en tidighistorisk person som vi har information om från svenskt källmaterial. Han antas ha varit viktig för den lokala sjökrigsorganisationen den s.k. ledungen. Mälaren och östersjön gick på den tiden långt upp i Uppland med seglingsbara leder.

Jarlabanke byggde vägar och broar. Vid broarna restes stenar om Jarlabanke och hans släkt. Han nämns på ett antal runstenar, Jarlabankestenarna. Dessa runstenar är resta av honom själv, av hans farmor, hans far, hans mor och hans son. Sammantaget ger de många runstenarna över Jarlabanke en tydlig bild av den enorma betydelse och vikt denne storman hade i sin livstid.

Jarlabankes gård, Hagby, låg sannolikt vid nuvarande Täby prästgård. För att stärka makten över områdena norrut anlade Jarlabanke en tingsplats nära Vallentuna kyrka. Till minnet av detta lät han resa en runsten med ristningen:

”Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han ännu levde. Han ägde ensam hela Täby. Gud hjälpe hans själ”.

JARLABANKES BRO

Jarlabankes bro/vägbank idag. Rekonstruerad till ca en tredjedel av den ursprungliga längden.

Intill bron/vägbanken lät han resa fyra runstenar varav två syns på bilden ovan. Teckningarna nedan visar att Jarlabankes bro uppenbarligen var intakt ännu vid 1600-talet.

En bild som visar utomhus, himmel, gammal, jord

Automatiskt genererad beskrivning

Äldre foto av bron över sankmarken.

En bild som visar text

Automatiskt genererad beskrivning

Hadorphs 1600-talsteckning av Jarlabankes bro. Uppenbarligen stod brostenare ännu kvar resta vid den tiden.

En bild som visar text

Automatiskt genererad beskrivning

Peringskiölds teckning av bron från 1600-talet.

Bron är egentligen en vägbank vid ägornas södra gräns. Tidsmässigt kan den dateras till 1050-talet och byggdes över en sankmark. Bron var ursprungligen 150 meter lång och 6,5 meter bred och fyra runstenar stod resta utmed vägbanken. Brons bottenlager byggdes upp av knippen av kvistar. Ovanpå detta lades stenar och överst ett lager grus och sand. Landsvägen från Vallentuna mot Stockholm gick över Jarlabankes vägbank så sent som på 1960-talet. Delar av banken har grävts ut.

Del av vägbanken utgrävd ner till stenlagret.

Från 1600-talet finns skriftlig dokumentation av fornforskare. Se teckningarna ovan. Jarlabankes bro är en av de mest kända runstensmonumenten. Stenar har dock under tidens lopp försvunnit från platsen. Idag är cirka en tredjedel – 50 meter –  av den ursprungliga bron restaurerad till brons utseende på 1700-talet. Det innebär att två runstenar står resta vid den norra änden av bron samt en rad mindre stenar. De två norra runstenarna visas på bilderna nedan. De runstenar som ursprungligen stått vid brons södra ände flyttades under medeltiden till Danderyds och Fresta kyrkor och kan ses där. På alla fyra stenarna står ungefär samma sak:

”Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde och han gjorde denna bro för sin själ och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans själ”.

Några slutsatser kan vi dra av bron och runstenarna. Jarlabanke var en under sin livstid både rik och mäktig storman som också ville synas. Fyra resta runstenar i norra och södra änden av en bro/vägbank,med den ovan citerade texten, talar ett tydligt språk. Det språket och det budskap som förmedlades kunde läsas av varje person som passerade bron. Med moderna ord skulle vi säga att han ”byggde på sitt varumärke”. Ett varumärke som står starkt än idag. Han var också uppenbarligen kristen. ”Gud hjälpe hans själ” är en vanlig fras på runstenar i Uppland från 1000-talet för att markera att man lämnat asa-tron och anammat den nya läran. Det finns dock i Uppland också ett stort antal runstenar med asa-tron markerad. Jarlabanke besatt ett betydande mått av självförtroende och självmedvetenhet. Redan under sin livstid ville han markera och göra tydligt vad han åstadkommit genom att bland annat bygga bro över en sankmark som tidigare varit närmast omöjlig att passera. Exakt vad ”hela Täby” betydde eller omfattade på 1000-talet vet vi inget om. Det har självfallet inget alls med dagens Täby att skaffa.

En bild som visar himmel, utomhus, gräs, byggnad

Automatiskt genererad beskrivning
 
En av runstenarna vid brons norra ände

En av de två runstenarna vid brons norra ände.

LENNART WAARA

Mars 2021

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: