ALBERTUS PICTOR – TRE UPPLÄNDSKA MEDELTIDSKYRKOR ILLUSTRERAR

Under en och samma eftermiddag besökte vi tre uppländska medeltidskyrkor. Syftet var att fördjupa studierna i Albertus Pictors bildvärld. Det var möjligt eftersom kyrkorna med bevakning var öppna vilket de normalt inte är.

De tre kyrkorna var Husby-Sjutolft vid gamla E18 mellan 15 km öster om Enköping, Litslena vid korsningen gamla E18 och Uppsalavägen samt Gryta kyrka strax öster om Salnecke slott vid gamla Eriksgatan. I viss mening var det en tillfällighet (de var öppna för allmänheten) som gjorde att det blev dessa tre kyrkor. De givna exemplen för att illustrera Albertus Pictors kyrkokonst är väl annars Härkeberga, Härnevi och Täby kyrkor i Uppland.

IMG_2633 2En riktigt gammal historisk vägHär gick nämligen den gamla medeltida Eriksgatan förbi Gryta kyrka och Salnecke slott.

Samtliga kyrkor, beskrivna nedan, har intressanta kyrkomålningar av Albertus Pictor och hans verkstad, som i litteraturen också går under namnet Albrekt Målare eller Albrekt Pärlstickare eftersom han vid sidan av kyrkomålningar i sydvästra Uppland också utformade ett antal mässhakar.

Albertus Pictor var Stens Stures och Jacob Ulvssons (grundade Uppsala universitet 1477) målare. Albert var en unik målare både i kvantitet och kvalitet. Helt enkelt Nordeuropas store medeltidsmålare.

Albertus Pictor

200px-Albertus_Pictor_selfportrait_cropped

Det enda kända signerade självporträttet av Albertus Pictor i Lids kyrka

Albertus Pictor (1440-1509) var en tysk-svensk kyrkomålare. Han målade kyrkor runt i Mälardalen men främst i Uppland. Idag finns det 39 kyrkor med kalkmålningar i olika skick som anses vara målade av honom eller hans verkstad.

Albertus motivbild visar att han använt tyska förlagor bland annat på grund av att han bland sina motiv visar judiska karikatyrer. Sådana fann inte i Sverige som inte hade någon judisk befolkning vid den tiden och därmed heller inga folkliga föreställningar om judar.

Albertus Pictor är omnämnd i flera medeltida källor vilket gör att man känner till mer om honom än man normalt skulle göra om en hantverkare på 1400-talet.

Albertus nämns första gången 1465 när han blir upptagen som mästare av borgerskapet i Arboga. I Stockholms jordebok anges han när barnen till hustru Anna, änka till en Johan målare, får ut sitt fädernearv. Genom giftermålet övertog Albertus en plats som mästare i staden liksom verkstad och kunder. Änkans försörjning klarades därmed också ut. Stockholms tänkeböcker nämner Albertus tio gånger perioden 1479 – 1508 i samband med olika tvister.  Året 1509 försvinner han ur skotteboken förmodligen död under året.

Det stora antalet målade kyrkor innebär att Albertus Pictor och hans målarverkstad är den mest framträdande under 1400-talet. Verkstaden låg i Stockholm men målade kyrkor finns i Uppland, Västmanland, Södermanland. Man kan beskriva Albertus Pictors kyrkomålande som ett slags företag med en mästare – Albertus Pictor – som hade 4-6 gesäller och lärlingar som utförde det konkreta arbetet efter instruktioner. Det medför att större målningar snarast är verkstadsarbeten och inte mästarens egna arbete i allt. Idag är det inte längre möjligt att identifiera exakt vem som målat vad.

Albertus nämns även som pärlstickare. Han broderade således ex mässhakar. I Uppsala domkyrkas samlingar (liksom i andra kyrkor) finns mässhakar efter Albert pärlstickare. Han lär också ha producerat altarskåp och skulpturer som målats och sålts vidare. Bokmålningar lär också finnas. Han omnämns vidare som kyrkomusiker. En mycket mångsidig och begåvad hantverkare således. Denna mångsidiga sysselsättning sammanhänger sannolikt med att kyrkomålande bara kunde utföras under det ljusa och varma sommarhalvåret och det under andra delar av året producerades andra konstföremål.

Ibland är kyrkomålningarna signerade av Albertus Pictor men långt ifrån alltid. Genom attribueringar gjorda av forskare har man kunnat tillskriva Albertus Pictor övriga kyrkor av de sammangt 39 kyrkor han målat.

Stilistisk attribuering bygger på att man jämför med de kyrkor som har säkra signeringar. Ornamentiken är viktig för attribuering. Tyvärr är många målningar överkalkade under 1800-talet och senare framtagna och restaurerade. Det har därvid tillfogats irreparabla skador och förändringar. Vi skall i kyrkoredogörelsen nedan visa hur en alltför ambitiös restaurering med följande imålande medfört att man idag kan se att det inte är Albertus målningar annat än i motivval och grova drag. Albertus Pictors måleri anses dock var så särpräglat och åtskiljande från samtida svenska målare att det inte råder tvivel om upphovsman.

Hur skiljer sig då Albertus målningar från andra samtida målare? De är ovanligt livfullt utförda och presenterar motiven i rörelse. Albertus målningar beskrivs i litteraturen som ”plastiska med högdagrar och skuggningar, särskilt i de individuellt varierade och anatomisk korrekt avbildade ansiktena. Hår har getts volym genom att slingor har målats. Klädernas veck i brutna-linjen-stil är djupt skuggade. Det är även påtagligt att ett ovanligt stort urval av pigment har använts. Färger har målats i flera lager och genomskinliga lasyrer har använts. Tekniken påminner mer om oljemåleri på pannå än den teknik som traditionellt använts i svenskt kalkmåleri, vilket varit mycket mer linjebaserat. Vad gäller ornamenten så finns vissa för Albertus Pictors verkstad typiska drag. Även här förekommer det glansdagrar som ger ett mer plastiskt intryck och även här har lasyrer använts”.

Albertus Pictor visar en konstnärlig självständighet i val av motiv och utförande. Även om bilderna varierar mellan kyrkorna finns ändock ett tydligt mönster. Till skillnad från målningar utförda av målare från andra skolor målar Albertus Pictor figurscener i valven och inte bara på väggarna. Förlaga till motivsviter och enskilda bilder är bildbibeln Biblia Pauperum som dessutom ofta har utgjort förlaga till de enskilda motiven. Vapenhusen där man inträder i kyrkan är intressanta med ofta dramatiska och expressiva bilder och motiv. Moraliserande motiv som till exempel livshjulet eller djävulsscener med häxor och tjuvmjölkning, som har varit avsedda som varning för det onda. Ornamentiken är i allmänhet mycket medvetet använd för att betona arkitektur och kyrkorummets indelning. Bildfält avgränsas av schablonbårder och bakgrunderna är fyllda av schablonornament. Albertus Pictors användning av språkbanden -innehållande Bibliska referenser och textutsnitt – var unika och förnyande av redovisningen av Bibelns värld på väggar och tak i kyrkorummet

I äldre litteratur hänvisas till en målare vid namn Peter som anses ha väglett Albert som sedan övertog Peters stil. Vissa kyrkor, exempelvis Sala, har t.o.m ansetts målade av Peter. Sala är dock ett tidigt arbete utfört av Albert vilket visas av att man senare hittat signeringar av Albert. Nyare forskning avvisar helt tanken på en Peter i den rollen.

Husby-Sjutolft kyrka

IMG_2601Namnet Husby-Sjutolft föranleder tankar kring bakgrunden. Har det med ledungen att göra? Var det sju tolftedelar av ledungen som denna kungsgård/by (framgår av namnet husby/husaby som var kungsgårdar) svarade för? Delvis rätt och delvis fel. Sju kommer av sjö. Namnet skrevs 1344 Husaby Siutolft . Förleden är Husby. Efterleden är sammansatt av sju, ‘sjö’ och tolft, ‘grupp av tolv’, en underavdelning i hundaret. Tolkningen blir då ‘husabyn i tolften vid sjön’. Sannolikt ändock kopplat till ledungen då hundaret svarade för hundra ledungskrigare.

Nuvarande kyrkas äldsta del är sakristian som byggdes under 1200-talet eller 1300-talet och ursprungligen hörde till en tidigare träkyrka. Långhuset uppbyggdes under 1300-talet och byggdes i början av 1400-talet. Tornet fungerade som på många håll också som försvarstorn med nuvarande utseende från 1783. Vapenhuset byggdes under 1400-talet dåkyrkorummet försågs med tegelvalv. Någon gång på 1470-talet eller 1480-talet dekorerade Albertus Pictor hela kyrkan med bibliska motiv. Alberts namnteckning finns ovanför ingången till sakristian. År 1665 slogs nya valv i långhus och kor och de tidigare valvens målningar gick förlorade. Troligen var det då väggmålningarna överkalkades. År 1877 togs de medeltida målningarna fram.

I samband med att målningarna togs fram förstördes de också delvis. Målning och ”förbättring” av färger och linjer liksom ändringar i motivets presentation och plastik visar att vi har att göra med en sentida målare. ”Linjeretuscher utfördes och färgerna ifylldes. Restaureringen var ändock relativt återhållsam om man jämför med många andra restaureringar vi denna tid”.

IMG_2602S:t Olofs seglats. Intressant bild eftersom den visar en kung i fören av båten och hans ledungsmän/hirdmän ombord. Studera deras beväpning, kläder och skydd. Så här såg sannolikt en hirdman ut under den andra halvan av 1400-talet.

IMG_2606 2Markolfs hustru Pulitana. Till vänster Jesus och synderskan Maria Magdalena. Till höger Gregorii mässa. Hostian förvandlas till Kristus som Smärtoman.

IMG_2617Jesus driver månglarna ut månglarna ur templet.

IMG_2610Barnamorden i Betlehem.

IMG_2615S:t Göran dödar draken med hjälp av ett lejon.

IMG_2609Dopfunten i sandsten är kyrkans äldsta inventarium och altarskåpet är från 1460-talet.

Litslena kyrka

IMG_2618

Litslena kyrka är en salkyrka som består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster. Vid nordöstra sidan finns en vidbyggd sakristia och vid sydvästra sidan ett vapenhus. Den ursprungliga kyrkan av gråsten uppfördes troligen på 1100-talet och invigdes till Johannes Döparen ära. Murar från den romanska 1100-talskyrkan finns i långhusets nordvästra hörn.

Ett kyrktorn byggdes till redan under medeltiden och försågs med en spetsig hög tornspira. Numera borta.

Kalkmålningarna, som överkalkats vid en restaurering 1838, togs fram 1948. Målningarna har ovanligt väl bibehållna färger.

IMG_2619Ringar på stenar för kyrkobesökares hästar på den tiden när man mangrant anlände till kyrkan med häst och vagn.

IMG_2620Karl XV:s standar. Konung av Sverige och Norge.

IMG_2622Litslena kyrka interiört med kalkmålningar av Albertus Pictor.

IMG_2623Kalkmålningarnas klarhet i färgerna är efter övermålning och framtagning mycket väl bevarade.

Gryta kyrka

Kyrkan är byggd med skalmurar av gråsten och består av långhus med ett runt kor i öster av samma bredd som långhuset. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Alla byggnadsdelar har tak täckta med tjärade träspån. Även fönsterbänkarna är täckta med tjärade spån.

 Gryta kyrka ligger längs den gamla Eriksgatan ett långt stenkast från Salnecke slott som under flera generationer ägdes av den numera utdöda ätten Grissbach. Närheten till deras slott visas av att en överste i Karl XII:s Karolinerarmé har sin vapensköld i kyrkan. Flera av ätten Grissbachs innehavare var officerare i Karolinerarmén och stupade i strider på kontinenten. Någon tillfångatogs efter nederlaget vid Poltava.

IMG_2631Överstens i Södermanlands Infanteriregemente Carl Gustaf Grissbach (1663-1722) vapensköld.

116326853_884402745403370_5522735992641065400_n112775050_289498548938251_2778264944334534983_nVapensköld för kaptens löjtnanten i kavalleriet Steusson Böllia död 1664.

109099877_3107617406026528_7192580879462315971_n.jpg Kungligt tal – Gustaf III – placerad på kyrkväggen.

Gryta kyrkas målningar är i Långhusets tre valv mycket väl bevarade, i det fjärde valvet – tornvalvet – som är rikt dekorerat har fragment av fyra scener. Endast två av scenerna har kunnat tolkats. Väggarnas målningar är ju i stort sett borta, bland annat till följd av fönsterupptagningarna.

IMG_2629Målningarna i Gryta kyrka är sannolikt utförda av en lärjunge till Albertus Pictor vid den senares verksatd i Stockholm. Målningarna är daterade genom en inskrift på södra väggen: ”Anno Domini 1487 die Marie” (Marias dag).

Källor och litteratur:

Erik Lundberg, Albertus Pictor. Sveriges allmänna konstförenings publikation LXX. Stockholm 1961.

Pia Melin (red.), Albertus Pictor. Målare av sin tid. I. Bilder i urval samt studier och analyser. Stockholm 2009.

Christina Sandquist, Albertus Pictor. Målare av sin tid. II. Samtliga bevarade motiv och språkband med kommentarer och analyser. Stockholm 2009.

 

 

 

 

Ett svar to “ALBERTUS PICTOR – TRE UPPLÄNDSKA MEDELTIDSKYRKOR ILLUSTRERAR”

  1. Jan Östman Says:

    Lite off topic undrar jag om du har en aning om varför talet av Gustav III sitter i snart sagt varje kyrka? Är det ens talet till Riksens Ständer efter den genomförda revolutionen? Ofta sitter på andra sidan ingången ett annat tal, jag tror det är av Karl XIII eller möjligen Karl XIV Johan vars innebörd jag aldrig fattat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: