Frågan är tydlig och viktig att ställa. Den är sannolikt svår men borde vara möjlig att besvara med statistisk signifikans. Svårigheterna sammanhänger med ett antal faktorer, bland annat hur dödlighet i Wuhanviruset, coronaviruset, covid-19 (i fortsättningen bara covid-19) identifieras och rapporteras, hur dödligheten ”normalt” ser ut vintermånaderna januari – mars och vårmånaden april jämfört med motsvarande period 2020. Hur vet man t.ex. att en person som identifierats död i covid-19 men har en multipel svår sjukdomsbild i bakgrunden och kanske skulle dött ändå. Man borde analytiskt om än inte statistiskt utifrån tydliga och explicita antaganden kunna ange ett osäkerhetsintervall.
Totalt antal döda i covid-19 idag (17.4.2020) i Sverige är drygt 1400. Är det mycket eller lite? En fråga av samma typ som: ”Hur lång är en pinne”?
Ett sätt att svara på frågan om det är mycket eller lite är att jämföra relativ-siffror från andra liknande länder, typ de nordiska länderna. Om man jämför den relativa statistiken över dödlighet i andra länder framträder tydliga skillnader. Den tydligaste är gentemot Finland vars relativa dödlighet i covid-19 är enormt mycket lägre än Sveriges. Då skall man veta att vi delvis är i olika faser av pandemin och att statistiken samlas in och rapporteras på delvis olika sätt. Ändock kvarstår att skillnaden mellan Sverige och exempelvis Finland är så stor att den inte tillfredsställande kan förklaras av skillnader i statistiska metoder och definitioner. Skillnaden kan förklaras av andra mer grundläggande variabler, bland annat hur länderna agerat politiskt i pandemibekämpningen. Den muslimska massmigrationen från MENA till de olika länderna är också en faktor att ta hänsyn till med tanke på den tydliga överdödlighet som finns bland somalier, turkar och irakier.
Man måste också ta hänsyn till och deflatera för de pandemibegränsande och pandemibekämpande sociala och medicinska åtgärder som vidtagits. Helt utan åtgärder är det mer än sannolikt att covid-19 krävt än fler svårt sjuka och döda. Samtidigt är misstanken bred att andra åtgärder hade kunnat bringa ner dödligheten i covid-19 betydligt mer. Är det inte just det som exemplet Finland antyder. Statistiskt borde det vara möjligt att grovt kalkylera hur stor skillnad vidtagna åtgärder inneburit i förhållande till ett noll-läge.
Vi får hoppas att alla frågor kommer att utvärderas i efterhand. En fråga som diskuterats i media och ifrågasatts av tunga medicinska forskarnamn är om FHM och enskilda tjänstemän enkannerligen Anders Tegnell av JÖK-regeringen tilldelats ett alltför stort och okritiskt över svensk pandemibekämpning och om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga och adekvata. JÖK-regeringen och statsminister Stefan Löfven förefaller ha lutat sig oreserverat mot Anders Tegnell och FHM. För det har Stefan Löfven, för mig helt obegripligt, belönats med förtroendesiffror som förefaller osannolika, så höga är de.
Men man får i kritikens namn bete sig som 22 medicinska professorer och forskare (kallas ”corona-haveristerna” och ”intellektuell härdsmälta” i Expressen) gjorde i en artikel i DN. När den felaktiga statistik de använt i artikeln påtalades svarade de 22 akademiska medicin-professorerna att de citerade siffrorna var mindre viktiga än ”den principiella utveckling av pandemin vi försöker peka på”. Trovärdigheten hos dessa kritiker lär nu vara markerat deflaterad.
Sverige får hoppas att medicinprofessorerna inte är lika lösliga med resultat och fakta i samband med kliniska tester av nya mediciner.
FHM och Anders Tegnell har i olika faser av covid-19 pandemin gjort felbedömningar och tagit felaktiga beslut samt hävdat diametralt motsatta saker vid olika tidpunkter. Anders Tegnell visade redan initialt med kommentaren om att ”arbete hemifrån inte är jämlikhet eftersom inte alla kan göra det” att han är politiskt tillsatt bl.a. utifrån socialistisk värdegrund. I efterhand bör FHM och Tegnell granskas och analyseras liksom frågan om skillnaden i smittofrekvens och dödlighet mellan olika länder. FHM och enskilda tjänstemän har hanterat kritiken med argument som skiftat över tid, t.o.m. ändrat sig på ett sätt som för en yttre betraktare inte inger förtroende.
Det finns dock en fråga som inte belysts utförligt statistiskt och analytiskt. Det är ÖVERDÖDLIGHETEN i covid-19. Med överdödlighet i detta sammanhang avser jag dem som dött av covid-19 som huvudorsak och som inte skulle ha avlidit under perioden om inte covid-19 smittat dem. Varje dag dör äldre och yngre människor i Sverige av vanliga normala orsaker och sjukdomar. Hur många i snitt per månad? Fler en vintermånad än en sommarmånad. Hur många dör dagligen i en vanlig vinterinfluensa? Den statistiken finns tillgänglig. År 2018 pekar uppgifterna på drygt 1000 döda av det årets influensa. Idag har Sverige drygt 1400 rapporterade döda i covid-19. I nedanstående länk redovisas SCB:s tabeller över dödligheten en normal månad/vecka/dag fördelat på hela riket, region och kommun samt ålder och kön. Tabellerna är omfattande och detaljerade. Kort uttryckt är dödligheten dessa covid-19 månader inte markant högre i många regioner än en genomsnittlig månad. Faktum är att året 2018 har en högre dödlighet än 2020 för samma period.
Överdödligheten i Stockholm under vecka 14 uppskattas till ungefär 271 personer, enligt ny statistik från SCB. Siffrorna för vecka 15 är inte klara. Även Södermanland och Dalarna visar en tydlig överdödlighet under vecka 14.
För vecka 14 i år har det till SCB rapporterats 2 154 dödsfall i Sverige, vilket endast är det tredje högsta antalet dödsfall som rapporterats för en vecka under åren 2015-2020. Det visar SCB:s preliminära statistik över döda.
Vecka 9 och 10 år 2018 dog det fler personer under en vecka. Då dog 2 187 respektive 2 204 personer. Som jämförelse har SCB räknat ut att det dog i genomsnitt 1 816 personer vecka 14 under åren 2015-2019.
För Stockholm rapporterades totalt 584 dödsfall för vecka 14 2020, vilket är betydligt högre än genomsnittet för 2015-2019 som var 313 dödsfall. Även i Södermanland var skillnaden tydlig, med 103 inrapporterade dödsfall jämfört med i genomsnitt 57 dödsfall i veckan för åren 2015-2019. I dessa regioner kan man tala om en tydlig överdödlighet i covid-19, sannolikt även med hänsyn tagen till oklarheter kring avgränsningar och inrapportering.
– Det är en ganska stor ökning av antalet döda under främst vecka 14 som sammanfaller med utbrottet av coronavirus. Antalet döda ökar också under en period när antalet döda vanligtvis börjar sjunka, säger Tomas Johansson på SCB:s enhet för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd. Men det är ganska stora regionala skillnader. I många län ser man inte alls någon covid-19 effekt ännu.
Influensaåret 2018 dog det ovanligt många under den nu aktuella perioden i hela riket.
Enligt statistiken från Italien har över 50 procent av dem som dör i covid-19 fler än tre underliggande svåra sjukdomar. Det typiska är övervikt, diabetes, hjärt/kärlsjukdomar och lungsjukdomar, men också omfattande rökning har på senare tid kommit att nämnas som en faktor som ökar risken för dödlighet i covid-19. Över 90 procent av dem som klassificerats som döda i covid-19 i Italien har haft minst en svår underliggande sjukdom.
Hur ser motsvarande uppgifter ut för Sverige? Vi vet att av dem som dör i alla åldrar är en stor andel multisjuka. Fler äldre än yngre dör främst för att förekomsten av en multisjuk bakgrundsbild är vanligare bland äldre än yngre. Hur många av dem hade avlidit under denna period utan covid-19? Frågan kan ställas men låter sig inte statistisk besvaras.
Nu till frågan hur man definierar dödlighet i covid-19 med tanke på att en stor andel av dem som definierats döda i covid-19 också har multipla sjukdomar som kan antas predestinera för överdödlighet i annan tillkommande sjukdom? Vilka av dessa skulle ha dött ändå eller dött i en ”vanlig influensa”? För att komma fram till en reell bild av den verkliga överdödligheten i covid-19 borde denna skillnad belysas åtminstone tentativt analytiskt (säkra data är sannolikt inte möjliga att få fram). Någon form av känslighetsanalys borde kunna göras och anges som ett osäkerhetsintervall. För känslighetsanalyser av överdödligheten bör man därför inkludera respektive exkludera för tveksamma fall av covid-19 dödlighet för att få fram data att jämföra och analysera. Jag inser att det är medicinskt mycket svårt, kanske omöjligt, att göra denna distinktion.
Jag har inga svar på de frågor jag ställer, men de borde analyseras och belysas statistiskt så långt det är möjligt. Min misstanke är att överdödligheten i covid-19 sett till hela befolkningen egentligen är begränsad, kanske t.o.m i betydande utsträckning. Om så är fallet inställer sig frågan om den privat- och samhällsekonomiskt både på kort sikt och lång sikt enormt kostsamma nedstängningen av Sverige är motiverad?
En kontra-faktisk fråga som också kommer att förbli obesvarad är följande: Hur hade den privat- och samhällsekonomiska utvecklingen och dödligheten i covid-19 sett ut och utvecklats om man från början fokuserat på de multisjuka (äldre och yngre), isolerat dessa och satsat sjukvårdens pandemibekämpande och behandlande resurser på dem men inte stängt ner samhälle och ekonomi?
SCB statistiken redovisas på region och kommun, år, månad och dag samt uppdelad på kön och ålder.
Statistik hämtas som excelfil på Scb.se
lennart waaras blogg 
Kommentera