ÄRENTUNA KYRKA I UPPLAND

Ärentuna kyrka ligger i centrala Uppland någon mil N om Uppsala. Kyrkan är en väl bevarad medeltidsmiljö. En av de vackraste i Uppland. I denna text redovisas kyrkans historia kort samt några av våra bilder exteriört och interiört från vårt studiebesök i kyrkan.

KYRKANS HISTORIA

1200-tal

Kyrkan byggdes av en Erent som också därmed givit namn till socknen, Erentuna numera Ärentuna i enlighet med hur namn förändras språkligt över tid.

Den första kyrkan var sannolikt en träkyrka och kan ha varit en stavkyrka. I slutet av 1200-talet började man bygga en stenkyrka i Ärentuna. Det är samma medeltidskyrka som i sina huvuddelar står kvar oförändrad än idag. Kyrkan är byggd av gråsten med tegel i gavlarna som har en fin ornering. Vindskivorna på vapenhuset har medeltida träsniderier. En del av orneringen och vindskivorna visas av nedanstående bild.

IMG_6841

Ärentuna kyrka 1680

Så här såg Ärentuna kyrka ut år 1680. Teckning av Johan Hadorph i ”Afritningar af kyrkor och kyrkovapen i Upland.” Notera att kyrkan vid den tiden hade ett litet torn, en så kallad takryttare. Takryttaren monterades bort 1743.

Ärentuna kyrka 1748

Så här såg Ärentuna kyrka ut 1748 i en teckning av Olof Grau. Kyrkan hade trätunnvalv – som föregick dagens – som var rikt dekorerade med målningar från 1300-talet. Dessa målningar finns kvar. Trätaket demonterades – brandfaran -när ett nytt tegelvalv slogs 1430. Plankorna från trävalvet har länge legat på vapenhusets vind. År 1928 plockades plankorna ner och såldes till Statens historiska museum där de kan ses sammanfogade idag. Konsthistoriskt är enastående viktiga i konsthistorien med sin klart lysande kolorit, dock numera avmattade i färgerna.

TVÅ RUNSTENAR FRÅN 1000-TALET STÅR UTANFÖR KYRKAN.

Ärentuna ka

Denna runsten – nr 1014 – står på kyrkvallen ca 50 meter S om kyrkan och bredvid runsten nr 1015.

Texten på stenen ovan lyder:

iolmkeR • lit • raisa > stain > ifti R• iulfast • uk • ] suartufþa > suni • sina

HolmgceÍRR let rceisa stæin œftÍR Igulfast(?) oJc Svarthöfða, sy ni sina.

»Holmger lät resa stenen till minne av Igulfast(?) ocli Svarthövde, sina söner.»

Toppen på stenen är som synes av bilden avslagen. Stenen har innan den restes igen legat som trappsten till sockenstugan. Stenen är mycket omsorgsfullt ristad och med en tydlig och fin ornamentik. Stenen är ristad av mästaren Öpir.

Ärentuna ka

Denna sten nr 1015 står bredvid stenen 1014 på kyrkvallen.

Inskrift:

iofur »lit i rita >sten [ • yftiR sun sin •yr ik u] uk >iofastu • kunu •sinn

Iofurr let retta stœin æftÍR sun sinn OrøJciu(?) oh Iofastu, honu sina.

»Jovur lät resa stenen efter sin son Orökja(?) och [efter] Jofasta, sin hustru.»

Stenen har varit golvsten i vapenhuset och var under en tid okänd innan den restes på nuvarande plats. Stenen är grovt och oskickligt huggen. Runorna är otydliga och svårlästa. Stenen är en klumpig imitation av stenen nr 1014. Den är ett försök av en mindre skicklig stenhuggare att imitera Öpir. Ornamentiken är oskickligt gjord och spegelvänd i förhållande till nr 1014. Detta är en okänd stenhuggare och icke Öpir eller på hans nivå.

KYRKANS INTERIÖR

IMG_6845

Interiört domineras kyrkan av de magnifika talmålningarna. Bänkinredningen från 1694 präglar också kyrkan interiört. Några av målningarna presenteras i närbild nedan liksom korfönstret, predikstolen och Maria skulpturen.

1L8A4509

Denna vackra predikstol med ingång från en trappa i väggen från sakristian är från 1760-talet och utförd i rokokons former.

Kor fönstret

Det målade kyrkfönstret är av sent datum och tillkom i samband med nydaningen av kyrkan inre 1928. Målningen föreställer den gode herden.

Madonnan 1400-tal

Mariaskåpet är ett av den rika uppsättning träskulpturer kyrkan en gång haft. Efter att ha varit deponerad på Gustavianum i Uppsala är skulpturen nu tillbaka i Ärentuna kyrka. Maria med barnet omges av två kvinnliga helgon, Sankta Dorotea till vänster och Sankta Catharina av Alexandria till höger. Skulpturen är från 1470-talet utförd i Sverige.

TAKMÅLNINGARNA FRÅN 1400-TALET.

Takvalven är oerhört rikt bemålade med berättelser från Bibeln och med bilder so illustrerar Dekalogen. Dessa målningar tillhör de bäst bevarade och också märkligaste målningarna från medeltiden.

Målningarna är från 1400-talets mitt. Konstnären är okänd. Det är alltså inte Albertus Pictor eller hans verkstad som målat dessa men han är ändock en framstående målare inom det medeltida kyrkomåleriet i Mälardalen. I litteraturen anses målaren vara ”teologiskt undervisande.” I en tid då läskunnigheten inte var allmän var det i stor utsträckning kyrkomålningarna som undervisade menigheten om Bibeln och dess budskap. Dekalogen skildras målande i en serie bilder. Det är med det förhållandet i minnet man ska se de drastiska och delvis brutala bilder vi presenterar här. Målaren anses ha varit munk eftersom man spårar ett franciskanskt inflytande i målningarna, franciskanska helgon är vanliga i målningarna. Ärentunas kyrkomålningar är ett bra exempel på de målartraditioner som fanns före Albertus Pictor och som också byggde på äldre inhemska traditioner.

Målningarna är i stor utsträckning, som visas av bilderna, fräscha i färger och  konturer trots att de varit övermålade. En första överkalkning skedde 1758 och en andra 1891. År 1928 togs målningarna fram och konserverades.

De bilder som visas här ett mycket litet urval av de många bilder som täcker takvalven i kyrkan.

Målningarna är i min värld intressanta dels för det bibliska budskap de förmedlar men också som ett vittnesbörd över förhärskande förställningar under 1400-talet. Bilderna är brutalt drastiska, vilket vi återkommer till, men visar också hur människorna var klädda på 1400-talet. Målaren har inte försökt föreställa sig hur människorna på Jesu tid var klädda. Nej, målaren har målat av människor runt sig i de kläder och beteenden han såg omkring sig.

Studera därför människorna på bilderna och hur de klär sig och ser ut. 1400-tal!

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Helige tre Konungars tillbedjan av Jesusbarnet (bilden beskuren).

IMG_6848

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Ovan två bilder skildrar barnamorden i Betlehem beordrade av Herodes den store enligt Matteusevangeliet. Notera den brutala realismen i bilden när soldaten sticker svärdet i barnet medan modern försöker hindra honom. Kring soldaten ligger svärdsdöda barn. Notera också svärdet av en typ vanlig under 1400-talet.

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Oklart om bilden som är beskuren ansluter till vänster om barnamorden i Betlehem är Herodes som beordrade morden eller om det är en av de heliga Konungarna som vädjar om att spara deras liv. Notera draperingarna på mannens klädedräkt. En väldigt levande för att inte säga naturalistisk bild. Notera målarens förkärlek och skicklighet i att måla rika draperingar.

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Adam och Eva har ätit av den förbjudna frukten och fått kunskap om sin nakenhet. De skyler sig inför Herren med fikonlöv.

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Odjuret.

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Jesus Kristus på en tron i form av templet i Jerusalem(?)

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Den blinde Lemek – avkomling till Kain – förleds av sonen Tubal Kain att med ett pilskott döda Kain. Till höger dödar Lemek Tubal Kain. Notera långbågen, ev av idegran.  Dessa medeltida långbågar hade mycket stor dragstyrka för att kunna få iväg en pil tung nog för att kunna tränga igenom en rustning. Arkeologiska fynd av äldre långbågar är kända från bl a Sigtuna.

Takmålning 1400-tal. Okänd konstnär

Lemek dödar Tubal Kain.

Källor:

Bengt Ingmar Kilström, Ärentuna Kyrka

Sveriges Runinskrifter, SRI. Band 6, del 1-4. Upplands runinskrifter.

Fotografier: Gustaf och Lennart Waara

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: