Efter månader av förhandlingar har regeringen och de centrala arbetsgivarorganisationerna samt de fackliga centralorganisationerna skapat ett monstruöst förslag.
Att de centrala arbetsgivarorganisationerna accepterat detta kan man förstå. Företagen (inkl kommuner och landsting) får en heltidsarbetande (sannolikt lågkompetent) för 8 400 kr i månaden. Det är däremot helt obegripligt att de fackliga centralorganisationerna accepterat att en del arbetstagare skall få ett skattefinansierat bidrag på 10 000 kronor i månaden skattefritt, ”bara för att gå till jobbet” som M:s Elisabeth Svantesson uttryckte saken.
Ser de fackliga centralorganisationerna inte risken för undanträngning av vanliga arbetssökande, dvs deras egna medlemmar? Ser de inte hotet mot den normala lönebildningen på arbetsmarknaden? Kan någon förklara varför de fackliga centralorganisationerna gått med på detta?
Liknande skattefinansierade förslag har tidigare endast medfört stora kostnader och mycket svaga utfall, dvs låg effektivitet! Det finns anledning att förhålla sig skeptisk till hur detta förslag kommer att fungera i praktiken!
Förutom ekonomisk politiska invändningar finns också moraliskt politiska invändningar! Förslaget uppfattas med stor sannolikhet stötande för alla de ensamstående kvinnor med låg pension (ca 300 000) som har att leva på nettoinkomster på strax över/under 10 000 kronor. Det handlar om kvinnor i lågbetalda yrken i ex. den offentliga vården som efter ett arbetsliv på mer än 40 år som skattebetalare har mindre att leva på än de välfärdsmigranter som rest till Sverige för att försörjas av svenska skattebetalare. Numera kommer de med flyg! Åk gärna till Arlanda och undersök Migrationsverkets organiserade mottagning!
Vi får hoppas att detta missfoster till politisk kompromiss stannar vid signalpolitik som aldrig passerar riksdagen utan att förslaget fälls av den samlade oppositionen.
lennart waaras blogg 
Kommentera