FÖRSÄMRINGARNA AV PENSIONSSYSTEMET!

Ett beslut om att försämra pensionssystemet har vi kunnat förutse och analysera. Jag har också skrivit om detta tidigare. Ministern Strandhäll levererar också en förväntad smoke screen om att det handlar om att förstärka för ”de sämst ställda penionärerna.” Ja visst men det är inte huvudförklaringen!

En förklaring till försämringarna av pensionssystemet är förhållandet att Sveriges befolkning blir allt äldre.

Ett annan avgörande statsfinansiell orsak till försämringarna är de närmast skenande kostnaderna för massmigrationen. Migranterna har också en oerhört låg sysselsättningsgrad vilket innebär minimala inbetalningar till pensionssystemet.

Sysselsättningsgraden för dem som kommit de senaste åren är 3-5 procent. Genomsnittssiffran de senaste 15 åren för invandrares sysselsättningsgrad är 52 procent. Break even mellan kostnader och skatteintäkter för migrationen inträffar vid en sysselsättningsnivå på 72 procent. För svenskar är sysselsättningsnivån 82 procent vilket är lägre än många länder i Europa.

De som kommit de senaste tre åren har allmänt – det finns undantag – en mycket låg utbildnings- och kompetensnivå. Av dem som migrerat från Afrika är 62 procent funktionella analfabeter. Väldigt många av dessa lågkompetenta kommer aldrig att hinna ut i arbete och sysselsättning och bli skattebetalare innan de kommer i pensionsåldern. De kommer därmed att anstränga pensionssystemet ytterligare. Min prognos är att statsmakterna kommer att tvingas till nya nödvändiga pensionsöverenskommelser – justeringar som medför lägre pensionskostnader – om några år!

Allt detta vet finansministern, den kompetenta Magdalena Andersson. På finansdepartementet har de med nödvändighet prognoser och kalkyler över vad massmigrationen kostar sammantaget direkt och indirekt för det offentliga. Anledningen till att kostnadskalkylerna inte offentliggöres och publiceras är självfallet att det skulle bli en chock för många medborgare och väljare!

Var och en får därför själv försöka räkna på kostnaderna! De direkta kostnaderna över statsbudgeten för migrationen (Migrationsverket) och statsbidraget till kommunerna för integration – utgör ca 40 miljarder per år. Därutöver uppkommer ett stort antal andra budgetkostnader för det offentliga i form av stor bostadsbrist för migranter, för advokathjälp till alla asylsökande (500-600 miljoner/år), kostnader för sjukvård och tandvård av migranterna etc. Beslutet att låta 8-9000 afghaner stanna och anmäla sig för gymnasieutbildning ger en direkt kostnad på ca 50 miljarder på tre år ( 3 x 9000 x 5000 kr/dygn, egen kalkyl, regeringen har inte i beslutet angivit kostnaderna)! Kostnader för lärare och lokaler och problem i skolverksamheten med sjunkande resultat som följd. Därutöver har vi enorma indirekta kostnader hos polis och rättsväsendet för hantering av våldtäkter, gängkriminalitet, dödskjutningar, narkotika och annan kriminalitet i utanförskapsområdena. De sociala och socio-ekonomiska problemen i de 28 utanförskapsområdena förorsakar kostnader. Etc.

Ett försök att uppskatta dessa samlade kostnader medför stora osäkerheter. En del poster är explicita i statsbudgeten men många kostnader är inkluderade under olika övergripande budgetposter. Kostnaderna i den kommunala verksamheten och i de kommunala budgetarna för våra 289 kommuner är än svårare att bedöma. En genomgång av vad massmigrationen kostar landar på mellan min. 125 och max. 200 miljarder kr per år. Över kommande fem år blir det närmast ofattbara 625 – 1 000 miljarder.

Utöver detta har vi icke kalkylerbara kostnader – och som inte är inräknade i ovannämnda siffror – för tredje man. Dessa behandlas inte här. Jag återkommer i annat sammanhang med en lista på sådana ”kostnader” för tredje man!

Det är bakgrunden till att statsmakterna under kommande år kommer att tvingas besluta om försämringar i flera av de offentliga sociala skyddssystemen. Alternativet är betydande skattehöjningar kanske främst kommunalt. Utrymmer för stora skattehöjningar är dock begränsat politiskt och socialt eftersom Sverige redan idag har ett av världens högsta skattetryck! Prognosen är dock både försämringar i välfärdssystemen och skattehöjningar! Sverige klarar idag dessa kostnader hyfsat eftersom vi har en högkonjunktur med goda skatteintäkter. I en kommande lågkonjunktur med minskande sysselsättning förstärks de finansiella budgetproblemen väsentligt!

I analyserna kring försämringarna av pensionssystemen har migrationen som orsak inte nämnts särskilt ofta. I dagen P1 program God Morgon Världen påpekade en av deltagarna i Panelen att det finns ett samband mellan att hjälpa ensamkommande afghaner och pensionskostnaderna. Ett exempel på tydlighet! By the way, det heter numera ”ensamkommande afghaner” inte ”ensamkommande flyktingbarn” eftersom de flesta som ljög sig in i Sverige varken var barn eller flyktingar.

Pensionssystemet är komplicerat men inte omöjligt att förstå. I min text behandlas den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar över. Den består av flera olika delar som inkomstpension, premiepension, garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och efterlevandepension. Dessa betalas dels via den statliga budgeten (skatteinkomster) och dels från AP-fonderna. Utöver detta finns privata pensionslösningar samt tjänstepensionslösningar. Jag har inte för avsikt att ägna mer utrymme åt att förklara detta Julius och Christer. På Pensionsmyndighetens hemsida finns utförliga beskrivningar.

En del av det allmänna pensionssystemet är beroende av den individuella inkomstnivån. (Privata pensionslösningar och tjänstepensionslösningar är direkt avhängiga dina individuella inbetalningar. Dessa behandlas inte i min text.) De som har haft hög lön har betalt in mer pengar och har en än bättre pension. De som har haft lägre inkomster har betalt in mindre och har en marginell individuell del. Dessa med låg garantipension behöver stöd i form av ex bostadsbidrag m.m. som är skattefinansierat. I det beslut som togs nyligen skedde förbättringar på denna punkt. AP-fonderna (som startades efter en folkomröstning i slutet av 1950-talet) har ni säkert båda hört talas om. Till AP-fonderna sker inbetalningar av dem som arbetar idag. Fonderna används för att betala dem som har pension idag, t ex undertecknad! Fonderna skall också helst växa för framtiden. Tyvärr har tillväxten i fonderna inte varit tillräcklig för att garantera pensionerna i framtiden. Orsakerna till detta beskrevs i min text. Därav besluten om ändringar i den tidigare möjligheten att ta ut pension vid 61 års ålder. Om Sverige har flera hundra tusen migranter som inte är i arbete men som så småningom skall ha del av pensionssystemet så kommer det att anstränga systemet med AP fonderna till det yttersta. Därav det samband jag beskrev mellan sysselsättningsnivån för svenskar (är lägre än i övriga Europa) och för nyligen komna migranterna nyligen och nutida och framförallt framtida uttag ur fonderna. Idag 18.12.2017 kom t.ex. statistik som visar att sysselsättningsnivån (i icke skattesubventionerade arbeten) för dem som kommit de senaste två åren är 5 procent!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: