Jag har läst ett antal kommentarer på olika håll kring Östlings bristande färdigheter i skatte- och välfärdsanalys.
Kommentarerna blandar ofta ihop olika saker.
För det första; etik och moral. Dessa etiska/moraliska värdegrunder – i detta fall avseende skatter – kan vara individuella eller kollektiva. Till skillnad från vissa politiker som inte menat sig kunna identifiera specifikt svenska värderingar så menar jag att t.ex. tanken ”att göra rätt för sig” är en mycket specifik och speciell värdegrund. Sannolikt vanligare och djupare förankrad i de sociala skikt jag kommer ifrån nämligen traditionell arbetarklass. Den innebär att solidariskt betala den skatt som ankommer på en utifrån den inkomst man har. Planerat och medvetet skatteundandragande betraktas som omoraliskt även om den skulle vara laglig!
Därutöver har vi alla vara och en individuell etik och moral i skattefrågor. I mitt fall drar jag av de utgifter jag har rätt till, fifflar inte avdrag eller placerar pengar utomlands (bortsett från det faktum att jag inte har tillgångar tillräckligt för det) eller försöker hitta andra tveksamma upplägg.
En av de mer märkliga privata värderingar jag hittat i kommentatorsflödet är att Östling och andra betalar så mycket skatt att man kan förstå att dom över en viss nivå (vilken?) medvetet placerar sina inkomster i skatteparadis. Vilket alltså skulle vara en OK etik/moral! By the way, vid vilken inbetald skattenivå inträffar denna friskrivning? 100 miljoner? 200 miljoner?
Bortsett från att skattelagstiftningen inte innehåller någon sådan friskrivningsnivå så finner åtminstone jag privat en sådan uppfattning märklig (to say the least).
För det andra. Skattelagstiftning är omöjlig att göra så tät och detaljerad att möjligheter till undandragande inte skulle finnas. Det är då upp till de rättsvårdande organen att i samverkan med skattemyndigheten undersöka sådant. I det fall man uppfattar att brott begåtts mot lagstiftningens bokstav och anda så skall de ta fallet till domstol där frågan får prövas med åklagare och advokater (och sådana finns på detta området i massor) i olika roller.
I fallet Östling kan jag inte se, av det som hittills framkommit, att han brutit mot svensk skattelagstiftning. Hans nuvarande tillgångar i skatteparadis är intjänade i Nederländerna. Det är upp till myndigheterna i det landet att undersöka om Östling eventuellt brutit mot Nederländsk skattelagstiftning.
Så långt har jag inte haft avgörande invändningar mot Östlings skatteplanering även om jag kan förstå att den stör en skattemoral/etik av den typ som förkom (förekommer?) bland traditionell svensk arbetarklass.
Det som störde mig mest var Östlings okunniga och omogna (och arroganta) uppfattning om att han inte får något för sina skattepengar! Om han ber en mellanstadieelev så skulle han kunna upplysa Östling om vad skatteresurserna används till lika för alla. Kanske han ändrar uppfattning den eventuella dag han tvingas uppsöka svensk akutsjukvård som är mycket bra och avancerad (det vet jag av erfarenhet från två olika tillfällen). (Primärvården är en helt annan historia.)
lennart waaras blogg 
Kommentera