lennart waaras blogg

Det är inte helt enkelt att få en samlad bild av kostnaderna för skattekollektivet av massmigrationen. Dessa är inte kalkylerade och publicerade någonstans. Jag har försökt räkna och publicerat dessa siffror. Man hamnar i spannet 150 – 200 miljarder! I SKL:s prognoser ges några ledtrådar. Jag publicerar några utdrag ur Rapporten in extenso eftersom statsmedia endast allmänt nämnt demografiska förändringar.
OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI
Ekonomirapporten oktober 2017
Anpassning till nya ersättningar för ensamkommande barn.
Kommunerna håller som bäst på att anpassa verksamheten för ensamkommande barn till det nya ersättningssystem som trädde i kraft vid halvårsskiftet. Enligt en undersökning som skl gjorde i början av 2016 låg de genomsnittliga kostnaderna för placerade ensamkommande barn och ungdomar betydligt högre än den nu aktuella schablonen. För att få kostnadstäckning behöver kommunerna såväl sänka kostnaderna inom de olika placeringsformerna, som att minska antalet barn placerade i hvb-hem och flytta dessa till familjehem och stödboenden.
En undersökning visar att kommunerna har minskat de genomsnittliga dygnskostnaderna något för de placerade ensamkommande barnen. Fortfarande ligger dock kostnaderna högre än den nya ersättningsschablonen (i genomsnitt 1 350 kronor per dygn för omyndiga).
Ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll riskerar att öka.
Om andelen flyktingar som uppbär ekonomiskt bistånd skulle vara densamma som år 2015, innebär det att det utbetalda ekonomiska biståndet till flyktinghushåll skulle öka med knappt 500 miljoner kronor per år fram till 2021, i fasta priser. Det innebär att det ekonomiska biståndet till flyktinghushåll skulle öka med 70 procent mellan 2015 och 2021. Åren 2018–2021 räknar vi med en ökning motsvarande över 4 procents årlig real ökningstakt. Det är många omvärldsfaktorer, systemfunktioner och regelförändringar som påverkar biståndet framöver. Även om det är högst oklart hur mycket av dessa som kommer att påverka det utbetalda biståndet är det inte orimligt att tro att ärendemängden hos kommunernas socialtjänst kommer att öka. OBS!
Starkt demografiskt tryck.
Enligt beräkningar som bygger på scb:s befolkningsprognos kommer de demografiskt betingade behoven, med allt fler yngre och äldre, att öka med i genomsnitt drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Åren 2017–2021 ligger genomsnittet på 1,5 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren 2000–2015.
Kalkyl för landstingens ekonomi på längre sikt.
Åren 2019–2021 växlar takten i skatteunderlagsutvecklingen ner när arbetsmarknaden antas vara i balans. I vår kalkyl antas kostnaderna utvecklas i takt med befolkningsförändringarna samt en historiskt skattad kostnadstrend, knappt en procent utöver demografi sett över en konjunkturcykel. Eftersom det demografiska trycket är högt under perioden, 1,3 procent per år, leder detta antagande till en sammantagen kostnadsökning på 2,2 procent. Med en genomsnittlig prisökningstakt på 2,8 procent per år blir totala kostnadsutvecklingen i löpande priser 5,0 procent under kalkylperioden.
Som framgått står landstingen inför stora ekonomiska påfrestningar. Den demografiska utvecklingen, med snabbt växande befolkning, innebär att behoven ökar snabbare än någonsin tidigare. Skattekraften ökar betydligt långsammare, vilket leder till stora finansieringsutmaningar. Historiskt har kostnaderna dessutom ökat utöver demografin med i genomsnitt en procent per år i landstingen.
Om inga åtgärder vidtas skulle det saknas cirka 20 miljarder kronor år 2021. Det handlar inte enbart om finansieringssvårigheter, det handlar också om problem med att tillgodose behovet av personal med rätt kompetens.

This entry was posted on 18 oktober 2017 at 5:19 and is filed under Tillväxt / ekonomi. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.