Jaha, då är man återigen innesluten i Strindbergs estetik. För vilken gång i ordningen? Det spörs? Den estetiken är svår att komma ifrån. Strindberg är Sveriges störste författare. Efter Svarta fanor har jag nu läst om Götiska rummen.
En kronologisk tetralogi
Egentligen i fel ordning eftersom ”Svarta fanor” rätteligen kommer efter ”Götiska rummen” inte bara sett till publicerings år utan också till innehåll och tema. Vi återkommer i frågan. På samma sätt är Götiska rummen en fortsättning på genombrottsroman ”Röda rummet” vilket vi också återkommer till. Röda rummet har i sin tur en innehållslig föregångare ifråga om Strindbergs personliga utveckling nämligen den del i ”Tjänstekvinnans son” som heter ”I röda rummet. En själs utvecklingshistoria”. Se där en tetralogi vars betydelse för svensk litteratur och språkutveckling knappast kan överskattas.
Det svenska språkets två viktigaste verk
I det svenska språkets utveckling, förändring och framväxt står två böcker i centrum Gustav Vasas Bibel och August Strindbergs Röda rummet, var och en på sitt sätt.
Bibeln översattes till det svenska språket och förelåg färdig 1541 med både GT och NT. Översättare var Olaus Petri, Olof Pettersson och Laurentius Andreæ, Lars Andersson.
Bibeln översattes från Martin Luthers tyska bibel. För det svenska språket kom Gustav Vasas Bibel att ha stor betydelse både för grammatik och stavning. Bibeln var den mest lästa boken i landet och fick därför långsiktig och grundläggande påverkan. I Gustav Vasas bibel används till exempel för första gången bokstäverna ä och ö i svenskan för första gången. De har därefter blivit kvar i det svenska alfabetet. Översättningen av Bibeln var så betydande för det svenska språket att språkvetare har satt en gräns vid översättningen mellan fornsvenskan och nysvenskan.
Nu till Röda rummets betydelse för det svenska språket. Bokens nydanande och exakta realistiskt språk blir en start för en ny svensk litteraturepok. Boken och epoken 1880-talism är helt enkelt en del av det moderna genombrottet. Röda rummet revolutionerade det svenska skriftspråket. Strindberg bröt med den tidens stela och högtravande stil och införde en verklighetsnära och levande prosa. Litteraturen började också på ett nytt sätt att sätta problem under debatt och diskurs. I Röda rummet ifrågasätts till exempel på ett radikalt sätt nyttan med den statliga byråkratin. Knappast mindre aktuell idag, för att uttrycka problemet försiktigt.
Det moderna skriftspråket i Röda rummets har inneburit att språkvetare låter boken markera begynnelsen för en ny språkhistorisk period nusvenskan, och slutet för nysvenskan {Gustav Vasas Bibel).
Strindberg minskade vidare klyftan mellan skrift och tal genom att använda en mer rättfram och naturlig syntax. Han införde en språklig rytm och direkthet som inte funnits i svensk litteratur.
Strindberg bidrar dessutom till en stilistisk förnyelse. Genom exempelvis det som språkvetare kallar ”pronominalisering” dvs att använda ”han” eller ”de” istället för att upprepa namn. Strindberg skrev korta och kärnfulla meningar utan onödiga bindeord. Därmed skapade han en intensiv levande och rapp berättarstil. Läs Röda rummet, det verkligen sjunger om ord, meningar och text.
Romanen var en av de första att använda en detaljerad realism för att skildra samtida miljöer i realtid vilket krävde mer konkret ordförråd för att spegla det moderna stadslivet.
Språket var för Strindberg kärnan och vapnet i hans samhällskritik. Den direkta satiriska anföringen och ansatsen utmanade det etablerade etablissemangets, ”kläggets”, uttryckssätt.
Strindberg visade verkligen med Röda rummet att det svenska språket dög och kunde användas för att skildra allt från politiskt hyckleri till vardaglig realism. August Strindberg banade väg för den moderna svenska prosan.
Götiska rummen
Nu till Götiska rummen som är en direkt, mer kritisk och mörkare uppföljare till Röda rummet. Personer är i huvudsak desamma men nu äldre, erfarnare, mer cyniska och blivna delar av kultureliten. Den faslige Borg är dock densamma, en rå sanningssägare som aldrig slirar på elakheter och drakoniska sanningar.
Boken är ful av vad vi numera på svenska kallar ”one-liners”. Sanning om den tidens företeelser och politiska och kulturella klägg (för att använda Håkan Juholts utmärkt målande etikettering). Några exempel får så småningom avsluta denna essä.
Personage och karaktärer från Röda rummet möter oss 25 år senare i Götiska rummen, det vill säga de unga, radikala bohemerna (med Arvid Falk som författaren) är vordna medelålders män med positioner i samhället och med misslyckade äktenskap och negativa kvinnoerfarenheter. Deras tidigare idealism har ersatts av cynism och/eller anpassning.
Strindberg har förflyttat innehållet från realism till uttalad samhällskritik. Röda rummet präglas av satir och energi, medan Götiska rummen har ett kritiskt, bittert och aggressivt språk och anslag. Strindberg går till hårt och grundläggande angrepp mot 1890-talets borgerliga samhälle med kvinnoemancipationen och tidens kulturella trender inklusive de rådande ”klägget”.
Intressant är Strindbergs när han synkroniserar romanens fiktion med den svenska politiska, sociala och kulturella verkligheten. Romanens händelser utspelar sig under 1890-talet. Strindberg beskriver de fiktiva personernas öden mot en bakgrund av verkliga historiska händelser och kulturella miljöer i Stockholm.
Litterärt upplever man vid läsningen att Strindberg på ett berikande sätt blandar psykologiska personskisser med samhällsdebatt. Strindberg lär ha beskrivit texten som en ”ny högre utvecklingsform av skönlitteratur”.
Götiska rummen och Svarta fanor
Nu åter till sambanden mellan Götiska rummen (1904) och Svarta fanor (1907). Det finns nämligen tydliga sådana.
Svarta fanor är avsedd att fungera som en kronologisk och tematisk fortsättning på Götiska rummen. Båda böckerna tillhör Strindbergs senare produktion. De har tillkommit och publicerats efter Infernokrisen. De är tydligt präglade av August Strindbergs uppgörelse med samtidens Sverige och Stockholm avseende kultur, sociala förhållanden liksom också politiskt. Strindberg använder inte ordet ”klägg” men de är dessa hans avslöjar och skandaliserar. De är elaka böcker. Tänk om någon beskriv dagens Stockholmska ”kindpussande klägg” på samma sätt. Något att drömma om. Men vem är mäktig den elden, modet och kraften? Finns ingen. Jan Myrdal är död!
Strindberg, det har forskningen visat, arbetade med idéer och förarbeten till båda böckerna parallellt. I hans litterära kvarlåtenskap finns anteckningar under rubriken ”Götiska Fugor” som innehåller ämnen som senare användes som underlag för diskussioner och betraktelser i Svarta fanor.
Båda romanerna är satirer över det kulturella och politiska livet och ”klägget” i Stockholm kring sekelskiftet. Götiska rummen (uppföljaren till Röda rummet) skildrar dessutom samhällsinstitutionerna. Svarta fanor ger sedan oss läsare underbart njutningsfyllda och hänsynslöst kritiska karaktärsmord av dåtidens litterära ”klägg”.
Släktskapen mellan böckerna gör att de ibland publiceras samman i samlingsvolymer.
Sammanfattningsvis är Svarta fanor en moralisk och verklighetsinriktad kulmen av samhällskritiska teman som Strindberg återupptog från Röda rummet i Götiska rummen.
Citat ur Götiska rummen (1904)
”Ljuger de inte däroppe? … Det är ju för resten den gamla statskonsten, att synas uppriktig men vara falsk”.
”Sverige är ett styvmorsland, och därför gör det vanligtvis sina storheter av intet, det letar upp nollor och upphöjer dem till dignitärer…”
”Jag undrar också ibland om den här demokratin vi slitit för icke är något galet, där den okunnige meddelar kunskaper, där den rådlöse skall råda, där den svage skall styra, där de förtryckte förtrycka och där det är mängden som gör’et”.
”De tänka inga tankar, utan erinra endast vad de läst i tidningen, i boken, vad de hört pratas; när de läsa, assimilera de, allt orensat, korn och småsten, en palt och en lort; och när de tala, öppna de sfinktern och släppa ut genom munnen som är deras anus. Det är majoriteten, det trogna folket, det sunda förståndet som bara är oförstånd; det är de rättänkande, de stilla i landet, kärnan av befolkningen. Och alla äro de härsklystna, men kunna endast härska genom härskaren, som blir deras redskap, emedan han härskar genom dem.” Samtidigt som citatet sammanfattar diskussionen i det svenska slutande 1800-talet är den också en helt underbar beskrivning av 90 procent av det som postas på FB.
Våtsjön den 22 januari 2026
Lennart Waara
070 710 77 25
lennart waaras blogg 
23 januari 2026 kl. 18:58 |
[…] GÖTISKA RUMMEN AV AUGUST STRINDBERG […]