På SF Anytime finns en fyra timmar lång ny dokumentärfilm ”Lars” av Bobo Ericzén om och med Lars Norén, 59 kronor att hyra i 48 timmar.
För var och en som i likhet med undertecknad är en beundrare och läsare av Lars Norén, inte mint hans dramatik och prosaböcker, är filmen ett måste, oerhört upplysande och rik på material och insikter.
Lars Norén är näst efter August Strindberg Sveriges genom tiderna störste dramatiker och en av Europas stora samtida dramatiker spelad på teatrar i hela den civiliserade världen. Eugene O´Neill, en av de verkligt stora dramatikerna med Nobelpris (hans mest kända verk ”Lång dags färd mot natt” hade världspremiär postumt på Dramaten) var viktig för Norén, (liksom för många andra av oss läsare av dramatik) som han beundrade och studerade hur man skriver dramatik. Norén själv arbetade i drygt åtta år med en pjäs om O´Neill. Norén skrev ett antal pjäsversioner innan den slutligen landade i den fullständigt briljanta pjäsen ”Och ge oss skuggorna”. Den finns på SVT Play. Se den med Margareta Krook, Max von Sydow, Reine Brynolfsson, Peter Andersson och Lakke Magnuson i regi av Björn Melander.
I Ericzéns film ”Lars” får man i intervjuer beskrivningar av Lars Noréns barndom, liv, familj och arbete med skådespelare på Europas teatrar samt inte minst hans, i bokstavlig mening, livsavgörande skrivande. I ett längre avsnitt får vi följa Lars Norén i hans regiarbete med en pjäs på Dramatiska teatern i Stockholm. Det är för en som läst (exempelvis i Dagböckerna) om hans arbete som regissör på olika teatrar intressant och lärorikt att få erfara hur Norén i praktiskt handlag arbetar med skådespelare. Det är ett fantastiskt avsnitt som inte liknar något annat jag sett. Bara det avsnittet gör filmen värd att se. Det finns också en liknande film av Bobo Ericzén från repetitionsarbetet på Dramaten med Lars Noréns helt ordlösa pjäs ”Stilla liv”. Den finns också på SF Anytime. Mycket annat viktigt finns i filmen ”Lars”, Lars Norén berättar om sin barndom på ett hotell som föräldrarna drev, om sin komplicerade relation till mamman respektive den älskade pappan, hur han lämnades att sköta sig själv när föräldrarna inte hade tid, läsandet tidigt, om hur han i tidiga år flyttade till Stockholm och debuterade som poet (med stöd av Gerhard Bonnier) innan han under 80-talet helt gick över till att skriva dramatik och varför det blev Noréns främsta, för att inte säga enda vid sidan av det senare regisserandet, uttrycksmedel. Hans arbete som dramatisk författare och regissör skildras och diskuteras. För det mesta var Norén regissör av egna pjäser men också andras, till exempel den fabulösa uppsättningen av August Strindbergs ”Dödsdansen”. Den var samtidigt Lars Norens regidebut med Jan Malmsjö och Marie Göranzon i huvudrollerna. Den kan ses på SVT Play.
När man ser den fyra timmar långa filmen om och med Lars Norén börjar man drömma och önsketänka bortom det möjliga. Om man som undertecknad är läsare och beundrare av August Strindberg, Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf och har läst inte bara deras litterära produktion utan också ett antal biografier önskar man att det funnits en film som denna med levande bilder. Vilka insikter skulle en sådan inte ge som en biografi inte kan. För att inte tala om filmer om och med våra stora samtida (dock nu döda) prosaförfattare P O Enquist, Lars Gustafsson och Jan Myrdal (finns en del) eller poeten och Nobelpristagaren Tomas Tranströmer. En filmad biografi med och om nämnda författare skulle med säkerhet ge information om, förståelse för och insikter i dessa författarens liv och arbete som inte ens en välskriven biografi ger. Eller, varför inte en film (en god film finns om min kvinnliga favorit Karin Boye men inte med henne som aktivt medverkande. By the way, Johan Svedjedal har skrivit den slutliga Boye-biografin. Det finns också en rik kringlitteratur och vittnesmål om Boye. Med Karin Boye som medverkande finns endast en några sekunder lång filmsekvens. Den har jag ändock tittat på många gånger för att försöka se om den bidrar till min förståelse och djupa beundran och kärlek till Karin. Ja, hon är Karin med mig. Jag har också besökt den plats, den sten, där hon satt och dog i kylan en natt med sömnmedel i kroppen i ett som det kan verka självmord eller som jag är övertygad om ett rop på hjälp som gick överstyr. Det är dock inte den sten som är utmärkt med skylt som är hennes verkliga dödsplats. I vanlig ordning är saker inte som de presenteras. Men den korrekta platsen går att hitta.
Nåja, nu har vi Lars Norén i bokstavlig närbild liksom också intellektuellt och mentalt. Han talar själv i filmen, inga obildade självcentrerade journalister förstör. Filmen ”Lars” är en gåva till oss litterärt intresserade och inte minst dem av oss som läser och beundrar Lars Norén. Se filmen om du läst hans dramatik, tidiga lyrik eller hans 5–6 tusen sidor bländande prosadagböcker.
Lennart Waara
070 710 77 24
Faksimil från nätet.
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar