Den kyrkoorganisation som kallar sig ”Svenska kyrkan” är vorden en del av och dominerad av den korrupta socialdemokratiska rörelsen och dess socialistiska ideologi. För att ta makten över Svenska kyrkan har SAP falskspelat med märkta kort, som om Svenska kyrkan vore en demokratisk kommunal organisation med val och politisk styrning (kyrkostämmor, kyrkoråd och ordförande i kyrkoråd som tar sig, icke avsedd, politisk makt). Kyrkan är, eller bör vara, en karismatisk kraft och organisation styrd av vår Herres uppdrag till biskopar, präster och diakoner och Hans sanna budskap. Det är inget man kan eller bör rösta om i en politiskt vald och styrd organisation. De har den maktkorrumperade Socialdemokratin lyckats lura/dupera alla andra partier som ställer upp som partier i ”kyrkokvalet”. De har fel oavsett var på den politiska skalan de befinner sig, från vänster till höger. De saknar insikt om vad en kristen kyrka bör vara! De socialdemokrater som kandiderat till det nyligen timade ”kyrkokvalet” vill ha en ”öppen kyrka”, en ”folkkyrka” som ”tar emot alla oavsett läggning” och där man kan ”känna sig hemma, värma sig och fika” och andra liknande intetsägande floskler men de vill absolut INTE ha en kyrka för de kyrkokristet troende och besökare. Inte ett enda ord från någon enda socialdemokrat som ”kval”-kandiderat om Jesus Kristus, om evangelierna, om trosatser, lära och teologi. Några deklarerar till och med att de inte ens är kyrkobesökare. Fy f-n för Lucifer (avsedd tautologi) i kyrkan. Ursäkta kraftuttrycket men det kom helt spontant och får stå kvar enom till straff och androm till varnagel.
Läs prästen emeritus på Öland Dag Sandahls ”Dagsländor” som kommer med ett par i veckan. I sak och empiriskt belagt visas hur det står till med Svenska kyrkans inre liv. Inget liv bara förfall! Jag bygger mina texter om kyrkans inre liv på nämnde profet.
I detalj rapporterar Dag Sandahl exempelvis från den moraliskt, etiskt och sannolikt också juridiskt förfallna församlingen i Skarpnäck/Stockholm med namns nämnande. De är korrekt att de ruttet stinkande äggen får stå till svars. Det handlar om en församlingsledning som ägnar sig åt mobbing, försök till avkragande av en cancersjuk präst som av hemlig uppgiftslämnare utan belägg påstås olämplig, om kritik som inte offentliggörs, hemligstämplade dokument och mörkläggning därtill medvetna åtgärder för att begränsa offentlighetsprincipen. Vad gör biskopen i Stockholm som är högst ansvarig både formellt organisatoriskt och kyrkligt kristet som herde för prästerna? Jo, han rullar tummar, vänder papper, åker till Baltikum eller demonstrerar ”mot klimatet”. Han och kyrkan har nämligen lyckats övertyga sig själva om att vi befinner oss vid en ”tipping point” som de med en makalöst stollig formulering kallar ”klimatnödläge”. Fundera gärna på ordet och försök intellektuellt uttyda vad det kan betyda. Men ansvar för sin församling tar han inte som herde i Kristi efterföljd. Han tiger, tiger som sju dövstumsinstitut. Kyrkoherde, kyrkorådsordförande samt en s.k. HR konsult utövar skön och samstämmig skolgårdsmobbing i Skarpnäcks församling. Gissa kön på dessa tre. Rätt gissat! Tillfällighet säger kanske någon? Nej, typfall säger jag! Så blir det! Toxisk feminism är orsaken!
Skarpnäck som exempel, udda tänker ni kanske och säger ”vem bryr sig” med en i nutid gångbar fras.
Nåja, enligt prästen emeritus Dag Sandahl är det ”ett typfall när det handlar om hur det går till i Svenska kyrkan.” Där satt den! Bulls eye!
Svenska kyrkan presterar inte bara falsk lära (om vi kan kalla den ideologiska sörjan för lära). De som presenteras och presteras är INTE i enlighet med evangelium, Kristi budskap och Martin Luthers protestantism. Det handlar inte bara om vänsterpolitik i allmän mening utan en pervers hbtqia+ ideologi synligt med en Pride matta i kyrkorummet som i Sankt Nicolai (helgonet lär rotera i sin grav) kyrka i Örebro, stollig skogspolitik i vardande, rent hysterisk klimatalarmism, vigning av enkönade par, toxisk feminism både i kyrklig lära och än mer i kyrklig praktik. Mer än hälften av Sveriges präster är kvinnor. Är det att undra på om Svenska kyrkan förfallit efter besluten i ämbetsfrågan från sent 1950-tal och framåt.
Vad gör man som djupt troende kristen. Finns det någon församling att vara en del av som inte är en sekt? Skall man ändock gå in i Svenska kyrkan? Det finns dock kristna och hederliga präster ute i landet även om biskopar och ärkebiskopen förefaller luciferiskt försvurna, eller överdriver jag?
Källa ifråga om sakläget i Skarpnäck är Dag Sandahls ”Dagsländor”. Värderingar, analyser och slutsatser är mina.
Lämna en kommentar