Biskopskulla kyrka i Lagunda församling i Örsundaåns dalgång i sydvästra Uppland är en av många medeltida kyrkor. Kyrkan byggdes vid slutet av 1100-talet och tornet tillkom under 1200-talet. I sanning en medeltida kyrka. Kyrkan är byggd i romansk stil. Något årtionde senare kom de gotiska stilen att dominera i Europa och Sverige, exempelvis Uppsala domkyrka. Murarna är byggda av natursten med inslag av tegel. Taken är spåntäckta.
I litteraturen spekuleras i att kyrkan är privatbyggd. Ett intressant faktum är att kyrkan ligger någon kilometer från Landsberga gård. En rak medeltida väg över åkrarna förbinder. Landsberga gård är en mycket gammal gård på en höjd vid Örsundaåns dalgång som under bronsåldern var en vik av Mälaren. Landsberga gård var kungsgård på 1100/1200-talet och ägdes av kung Sverker den yngre. Just den kung Sverker som stupade vid Gestilren (Gästre i Uppland) år 1210 i kampen mellan sverkerska ätten och erikska ätten om makten i Svitjod. Dvs strax innan Svea rike och Sverige skapades under 1200-talet av Jarlen Birger Magnusson. Slaget vid Gestilren var det slutliga nederlaget för sverkerska ätten i kampen om makten. Erik Knutsson vann slaget vid Gestilren och blev kung.
Perspektiv på kyrkan från sakristian i norr mot tornet i väster med en avtäckning i form av en huv med lanternin. Tornet byggdes under 1200-talet. Den lanterninen skulle vi betala för att få besöka.
Biskopskulla interiört. Predikstol som oftast från 1600-talet. Takmålningarna/kalkmålningarna är från mitten av 1400-talet och tillhör den s.k. Strängnässkolan eller Mälardalsskolan. De föregår Albertus Pictor (Albert Målare) som målade sina viktiga målningar under andra halvan av 1400-talet. Härkeberga är kanske den mest kända. Koret är enkelt och utbyggt åt väster vid 1300-talet då en salkyrka skapades. Träkorset är tillkommet långt senare.
En medeltida skulptur av Jesus på korset. Själva korset är förkommet. Skulpturen är oerhört realistisk och rent av plågsamt naturalistisk.
Vi väljer att visa två av de många målningarna. Dessa båda finns i vapenhuset. Denna bild visar en grupp människor innanför murarna vid kyrkan som försvarar ingången med spjut, spikklubba, armborst och pilbåge.
De som står utanför är uppenbarligen vapenföra män som vill in. De är beväpnade med armborst, svärd och delvis iklädda rustning. Bilden är naturligtvis intressant som en bild av hur män var klädda och beväpnade vid mitten av 1400-talet.
Hur bilden skall tolkas i teologiska termer undgår oss. Endera är det en rak bild av människor som förvarar sig mot anfallande krigare. Många kyrkor var och byggdes som försvarsanläggningar parallellt med de kristologiska syftena. Bjälbo kyrka i Östergötland är ett berömt exempel. Hem för Ingrid Ylva och Magnus Minneskjöld och Bjälboättens hemort. Jarlen Birger Magnusson tillhörde Bjälboätten. Jag har som en få besökt Bjälbo kyrktorn där jarlen Birger Magnusson bodde och vandrade i trapporna som barn. Tala om att jag kände historien vingslag. Jarlen Birger Magnusson, en hårdför man som skapade Svea rike, är en av mina stora hjältar.
Eller alternativt, så är bilden en teologisk bild. Människorna som kommit in i himmelriket – kyrkan – försvarar sig med vapen emot dem som vill in men som de inte vill släppa in av någon anledning. Men så kan det väl inte vara?
En djupt fascinerande bild.
En teologisk bild över ett martyrium. Ett av kyrkans helgon dog martyrdöden genomborrad av pilar.
Jag läser dock bilden främst som en realistisk bild över 1400-talet. Klädedräkter är hämtade från målarens samtida värld. Den till vänster spänner och skjuter pilar med hjälp av en långbåge, av idegran. Dessa var så svåra att använda och hårda att spänna att det krävdes träning från tidig ålder för att kunna lyckas med att spänna och skjuta iväg pilar. Den var i det närmaste lika kraftfull som ett armborst och pilarna kunde penetrera enklare rustningar. Mannen till höger spänner med hjälp av foten ett armborst. Ni som studerat ett armborst på museer har säkert sett att det finns en sådan ”stigbygel” i änden på armborstet för att ta spjärn emot när strängen spändes. Det krävdes också här mycket stor kraft för att spänna strängen. Kraftigare armborst var utrustade med en typ av ”domkraft” men vilkens hjälp strängen spändes. En armborstpil peneterade kraftigare rustningar på flera hundra meters håll. Än idag ett livsfarligt, kraftfullt och tyst vapen. Mannen är vidare beredd med en armborstpil i munnen. Se också hur pilarna på bilden har genomträngt och kommer ut på andra sidan kroppen på den stackars figur som står bunden vid trädet. Ännu en fascinerande bild.
Källor: Olika beskrivningar över Biskopskulla kyrka samt Wikipedia
Bilder: Gustaf o Lennart Waara
lennart waaras blogg 
Kommentera