Hämtat in extenso från Dag Sandahls Dagslända den 14 juni anno 2024
Arbetslagsprincipen. ”Den kom till i DDR för att hålla koll på vad lärarna kunde ställa till med. (Nota bene, min kommentar) Kamrat Ulbricht litade inte på den östtyska lärarkåren. Principen med arbetslag togs över till det svenska grundskoleväsendet av Stellan Arvidsson,(socialdemokratisk ledande skolpolitiker, min kommentar) ordförande i vänskapsförbundet Sverige-DDR och hans partner Britta Stenholm, men arbetslagsprincipen genomfördes fullständigt först i Svenska kyrkan (min kursiv). Effekten blev lätt att se: alla måste gå i takt med de långsammaste och mest håglösa. Idéer måste dräpas på ett tidigt stadium. Teologisk sakkunskap var i sammanhanget irrrelevant. Inget skulle då få ifrågasättas mer än ordentliga och mödosamma arbetsinsatser som fick ta tid, dvs 40 timmar i veckan. 40 timmar är rätt många och till det kunde komma obekväm, oavlönad arbetstid. Detta reglerades kvickt och blev färre arbetstimmar i en större organisation med mer behov av samråd och samordning. … Allt blev någon annans ansvar. Arbetslaget inväntade order och kom några besked, kunde de alltid ifrågasättas. Svåra beslut kunde skjutas upp på det vanliga sättet, dvs tills besluten fattade sig själva. Ingen fick tänka över den gigantiska neddragningen av kompetens, kvalitet och kvantitet som kyrkolivet hamnade i.
…
För mig var det en viktig tankeställare att följa arbetslagsprincipen tillbaka till det uppenbara kontrollbehov som fanns i Ulbrichts tyska system. Jag förstår nu konflikten mellan kyrkosystem och församlingsbygge. Kyrkosystem byggs uppifrån för att motsvara byråkratiska önskemål. Församling byggs nerifrån för att skapa en festlig, fullsatt och folklig kyrka. Dessa två principer är som vatten och eld, vatten som kyrkosystemet vill hälla över församlingarna för att hejda brasor. I denna miljö kommer få att orka föra fram nya idéer, men många att ta för sig av de fördelar som kan skapas i systemet. ”Timbank” till exempel. Tid som ackumulerats trots att något egentligt arbete inte utförts och som sedan kan plockas ut som fri tid, dvs tid utan arbete”.
Inom parentes sagt, jag har sett dessa ”arbetslag” i funktion i kommunal verksamhet och med exakt den effekt och konsekvens som i korthet beskrivs ovan. Det är inte effektivitet och resultat det handlar om utan att anpassa verksamheten till de sämsta (numera med inslag av dysfunktionella och lågkognitiva migranter från MENA) och att utöva kontroll från kommunledning politisk och tjänstemannamässig. Så hämtades modeller från DDR, i det socialdemokratiska Sverige.
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar