MARCUS ”DODDE” WALLENBERG OCH ALLEN DULLES

Texten bygger på faktauppgifter och empiri hämtade från nätet inkl engelska Wikipedia m.fl. källor. Tolkningar och analyser är mina.

Allen Dulles föddes den 7 april 1893 i Watertown, New York och dog den 29 januari 1969 i Washington, D.C., Han var jurist och mellan 1953 och 1961 chef för CIA och rådgivare i olika kapaciteter och roller under fyra presidenter Harry Truman, Dwight D Eisenhower, John F Kennedy och Lyndon B Johnson. Sparkades som chef för CIA efter att ha ljugit om Bay of Pigs för John F Kennedy och Robert F Kennedy. Efter det hatade Allen Dulles Kennedybröderna som senare mördades båda två. Allen Dulles var yngre bror till republikanske utrikesministern John Foster Dulles.

Allen Dulles var under hela sin karriär under fyra presidenter en totalt skrupelfri krigshök av hänsynslösaste sort med inhemska och internationella konspirationer; mord (om än inte personligen utförda); interventioner i andra länder; ”overthrow” av lagligt valda presidenter och regeringar i flera länder; på sitt samvete.

Allen Dulles och Marcus ”Dodde” Wallenberg

Allen Dulles, CIA-chefen, hade en nära relation med Marcus ”Dodde” Wallenberg under Kalla kriget; de var vänner, korresponderade regelbundet, och Wallenberg hjälpte Dulles att få tillgång till svenska kontakter (forskare, militär, affärsmän) i utbyte mot direktkontakt med CIA, vilket skapade ett informellt underrättelsenätverk mellan Wallenberg-sfären och CIA, delvis byggt på deras gemensamma bakgrund via advokatfirman Sullivan & Cromwell. Nu var Allen Dulles inte vilken kontakt som helst i den amerikanska administrationen vilket vi kommer att visa med Allen Dulles track record.

Man kan spekulera kring vad det var för information som förmedlades mellan Wallenberg och Dulles. Vad fick Marcus Wallenberg veta av Allen Dulles som var intressant och som han kunde använda i sina affärer, eventuellt om andra parter i en affär. Vad lämnade Marcus Wallenberg för information om sitt företagande och/eller Sveriges ekonomi och politik till Allen Dulles. 

Vi vet att Wallenberg-oligarkernas överhuvud haft regelbundna möten och kontakter (bl.a. veckoluncher) med den svenska regeringen oavsett politisk färg. Här finns uppenbarligen ett gränsland, en gråzon som skulle kunna handla om rikets säkerhet. Det skall poängteras att vi inte vet alls vad som sagts vid dessa möten eller vid mötena mellan Allen Dulles och Marcus Wallenberg. Har detta över huvud undersökts eller diskuterats seriöst? De ledande politikerna kände till förhållandet och utnyttjade kontakterna. I vilka konkreta syften? Var politikerna direkt inblandade i kontakterna? Vilken information lämnade regeringarna till Wallenberg för vidarebefordran till Dulles och vilken information kom i den andra riktning och landade hos de ledande politikerna som främst lär ha varit Tage Erlander och Olof Palme.

Kontakterna mellan Marcus Wallenberg och Allen Dulles var enligt uppgifter både professionell och personlig, präglad av ett djupt samarbete som sträckte sig från andra världskriget in i det kalla kriget. När man läser om Allens Dulles hänsynslösa agerande på den geopolitiska arenan med inblandning i nästa alla USA:s ”covert and illegal operations oversees” undrar man gång på gång vad Allen Dulles och Marcus Wallenberg kan ha haft för gemensamma affärer. 

När skall någon historiker våga ge sig på dessa frågor? Förmodligen inte i min livstid! Osökt undrar man vilken roll Wallenberg-oligarkerna med ägande i bland annat försvarsföretagen i Saab-koncernen har i Kristersson/Pålssons ödslande av mina skattepengar över det genomkorrupta Ukraina och dess korrupta icke valda president Volodymyr Zelinski.

Samarbeten Dulles – Wallenberg

Andra världskriget och Bosch-affären: Under kriget arbetade Allen Dulles för den amerikanska underrättelsetjänsten OSS i Bern. Han och hans bror John Foster Dulles var delägare i advokatfirman Sullivan & Cromwell, som fungerade som juridiska rådgivare åt Wallenbergs amerikanska affärsintressen. De hanterade bland annat den känsliga Bosch-affären, där Wallenbergs Stockholms Enskilda Bank (SEB) köpte tyska Bosch-bolag för att skydda dem från allierat beslag, med löfte om återförsäljning efter kriget.

Personlig vänskap: Marcus Wallenberg och Allen Dulles blev nära vänner som korresponderade regelbundet och träffades i både Sverige och USA. Deras relation beskrivs som en av de mest betydelsefulla kontakterna för Wallenberg-sfären i USA.

Underrättelsesamarbete: Under kalla kriget fungerade Marcus Wallenberg som en viktig länk mellan den svenska underrättelsetjänsten och CIA. Dulles såg till att Wallenberg hade direktkontakt med CIA-stationen i Stockholm. Wallenberg hjälpte i sin tur svenska forskare och militärer att få tillgång till Dulles och amerikansk expertis.

Tysk motståndsrörelse: Dulles bidrog till att göra Jacob Wallenbergs (Marcus bror) kontakter med den tyska motståndsrörelsen mot Hitler kända genom sin bok Germany’s Underground (1947). 

Relationen understryker hur familjen Wallenberg använde sitt internationella nätverk för att navigera mellan stormakterna och säkra både affärsmässiga och nationella intressen. 

Bakgrund till samarbetet

Gemensam advokatbakgrund: Både Allen Dulles och hans bror John Foster Dulles (Eisenhowers utrikesminister) hade varit jurister vid den amerikanska firman Sullivan & Cromwell, som även agerade som legala rådgivare åt Wallenberg-familjens amerikanska affärer, inklusive den känsliga Bosch-affären.

Kalla kriget: Som CIA-direktör (1953-1961) byggde Allen Dulles ett nätverk av kontakter i neutrala Europa, där Wallenberg fungerade som en nyckelperson i Sverige.

Informellt utbyte: Wallenberg gav Dulles tillgång till svenskt ledarskap inom vetenskap och försvar, och i gengäld säkerställde Dulles att Wallenberg hade direktlinje till CIA i Stockholm via representanter som Jack Kaufman. 

Underrättelsekanal: Relationen skapade en viktig underrättelsekanal för USA i Sverige, centrerad kring Wallenberg-familjen.

”Old-boy”-nätverk: Det stärkte Dulles ”gamla-pojkar”-nätverk som sträckte sig genom europeiska finans- och affärskretsar. 

Sammanfattningsvis var förbindelsen mellan Allen Dulles och Marcus Wallenberg ett exempel på hur underrättelsetjänster och inflytelserika affärsfamiljer finansoligarker samarbetade under Kalla kriget för ömsesidig nytta. 

ALLEN DULLES TRACK RECORD?

Allen Dulles och Warrenkommissionen

År 1963 såg han till att utses till ledamot av Warrenkommissionen vars officiellavar uppdrag att utvärdera bevismaterialet rörande mordet på John F. Kennedy. Det verkliga uppdraget var ett annat och det var Allen Dulles som klippt och skuren för. Uppdraget var nämligen en monumental cover up av vad som faktiskt hänt och att oavsett bevis, vittnen och dokument fastslå att det var en ensam man, en skytt inte två eller flera, som utförde dådet och att den ensamme skytten var Lee Harvey Oswald. Trots, eller kanske just därför, att flera initierade hävdade att Lee Harvey Oswald aldrig skulle kunna fällas i en domstol så svaga var bevisen. 

En 888 sidig slutrapport publicerades över hela världen. Inga tunga amerikanska media granskade rapporten emot redan då tillgängligt bevismaterial, inte New Tork Times, inte Washington Post, inga. Flera av dem fick t o m tillgång till förhandsmaterial så de redan första publiceringsdagen kunde presentera filmer och illustrationer till Warren-rapporten. Några månader senare publicerades 26 volymer med bevismaterial (långt ifrån allt använt använt i slutrapporten) som inte genomlästes eller granskades mot slutrapporten av någon betydande mediekanal. 

Warrenkommissionen fastslog att Lee Harvey Oswald var ensam gärningsman mot faktiska och ovedersägliga bevis (viktigast Zapruderfilmen som visar att JFK fick en kula framifrån som förorsakade ett stort utgångshål i kraniet på baksidan). Man ser Jackie Kennedy krypa upp på bakluckan (bildruta 371) i den öppna bilen och plocka upp en bit av Johns kranium. Det är en hemsk scen att ta in. I själva verket var Warrenkommissionen en ”cover up” av värsta sortAllen Dulles roll i Warrenkommissionen var att se till att endast lämpligt material och filtrerade uttalanden kom från CIA. Han var också den mest aktive i kommissionen, mer så än ordföranden från Högsta domstolen James Earl Warren. 

Allen Dulles styrde som ett filter inte minst vad CIA skulle avslöja och INTE avslöja till kommissionen. Han repeterade t o m med CIA hur de skulle formulera sig inför förhören i kommissionen. Kommissionen styrde medvetet och på uppdrag emot att fastslå att det var en ensam skytt inte flera, vilket Abraham Zapruders film entydigt visar, och att Lee Harvey Oswald var ensam skyldig. 

Zapruders film med länk till gratis online; https://archive.org/details/ZapruderFilmOriginal_201603 ),

Någon rättegång med bevisning var ju inte aktuell eftersom Lee Harvey Oswald mördades av maffiamedlemmen Jack Ruby i polishuset som dock av cancer kort tid därefter. FBI-chefen J Edgar Hoover hade också konstaterat att Lee Harvey Oswald inte skulle kunna dömas i en rättegång med tanke på bristen på i rätten hållbara bevis.

Nu är dock konspirationen och mordet på John F Kennedy ett stickspår i denna artikel som skall handla om Allen Dulles och om kontakterna med Marcus ”Dodde” Wallenberg. 

Den som är intresserad av vad de hittills släppta dokumenten visar skall se Oliver Stones fyra timmar långa detaljerade genomgång av dokument, bevis samt intervjuer med inblandade och vittnen från mordet vid Dealey Plaza i Dallas, vad som hände på Parkland Hospital, obduktionen på  Bethesda Naval Hospital, liksom vilka som på sannolika grunder och i olika kapaciteter och roller var delaktiga/inblandade i mordet, såsom CIA, FBI, maffian, exilkubaner med flera.  

By the way; Donald J Trump lovade att äntligen släppa alla JFK dokument (ca 18 000) som fortfarande var hemligstämplade. Ett dygn efter löftet ändrade han sig efter möten med CIA och FBI. Nu hette det att dokumenten kunde äventyra agenters hemlighet och liv, 62 år efter mordet. Fan tro´t, sa rellingen! Donald J Trump döljer pedofildokumenten och bevisen kring mordet på JFK. Varför? Varför? 

”Fakta sparkar”! Det är så sant! Jag har aldrig glömt det korta konstaterandet som professor Gunnar Myrdal en gång sade till mig i samband med ett postseminarium.

Länk till Oliver Stones film: https://www.sfanytime.com/sv/player/series-jfk-destiny-betrayed-s01e01

Några av Allen Dulles ”insatser” i punktform (icke i tidsordning).

  • Allen Dulles låg med CIA bakom Bay of Pigs. Kubanska soldater och flygare startade en invasion av Kuba som snabbt misslyckades Det förutsåg Allen Dulles skulle bli resultatet om inte invasionen förstärktes med flyg och marinkår. Dulles räknade med att JFK som ny president skulle var lättstyrd och vika ner sig. När invasionen havererade för kubanerna skulle JFK sända amerikanskt flyg och marinkåren.  JFK stod emot och vägrade. Allen Dulles hatade efter det JFK i likhet med Curtis Le May som ville bomba Kuba sönder och samman. JFK valde som bekant en helt annan lösning vars delar än idag sammanhänger med och bidrar till att förklara Rysslands ”special operation” i Ukraina
  • Allen Dulles insattes i Warrenkommissionen, som behandlats ovan, för att bidra till den största cover up in USA historia.
  • Allen Dulles var inblandad liksom CIA i den franska militärens (OAS) försök att mörda Frankrikes president Charles De Gaulle i samabnd med att De gaulle ville ge Algeriet självständighet. En policy som delades av J F Kennedy.
  • Dulles var aktivt involverad i statskupperna i Iran och Guatemala.
  • Han var inblandad i den s.k. Kongokrisen som hanlade om att den rika utbrytarstaten Katanga (med Belgiens inrådan/intresse) upprättade en självständig stat.
  • Mordet på den valda demokratiska presidenten i Kongo Patrice Lumumba genomfördes strax innan J F Kennedy hann sväras in och förhindra mordet som beordrats av avgående presidenten Dwight D Eisenhower samman med utrikesministern John Foster Dulles och Allen Dulles.
  • Allen Dulles nämns på olika sätt i utkanten av komplotten att mörda Dag Hammarskjöld som på FN:s uppdrag och med stöd av John F Kennedy försökte förhindra att Katanga bröt sig ut som en egen statsbildning med sina rika tillgångar på olika mineraler.
  • Allen Dulles var inblandad via CIA i stöd till det militära upproret och störtandet Suharto i Indonesien och tillsättandet av upprorsgeneralen Sukarno.

Vidare läsning om Allen Dulles

Den som vill tränga djupare in i detaljerna kring Allen Dulles ”prestationer” kan läsa nedanstående excerpter från bland annat engelska Wikipedia. Jag har avstått från att översätta eller låta AI översätta texterna. Det är en horror story av geopolitiskt och internationellt olagliga hemliga operationer.

In the 1948 Presidential election, Dulles was, together with his brother, an advisor to Republican nominee Thomas E. Dewey. The Dulles brothers and James Forrestal helped form the Office of Policy Coordination. During 1949 he co-authored the Dulles–Jackson–Correa Report, which was sharply critical of the Central Intelligence Agency, which had been established by the National Security Act of 1947. Partly as a result of the report, Truman named a new Director of Central Intelligence, Lieutenant General Walter Bedell Smith. (By the way; Samma Bedell Smith som höll i yxan och låg bakom att den lysande fyrstjärniga generalen på oklara och diskutabla grunder förlorade The Third Army, hans stolthet och förödmjukande tilldelades en pappersarmé. Min kommentar)

Smith recruited Dulles into the CIA to oversee the agency’s covert (min kursiv) operations as Deputy Director for Plans, a position he held from January 4, 1951. On August 23, 1951, Dulles was promoted to deputy director of Central Intelligence, second in the intelligence hierarchy. In this capacity, in 1952–53 he was one of five members of the State Department Panel of Consultants on Disarmament during the last year of the Truman administration. 

After the election of Dwight Eisenhower in 1952, Bedell Smith shifted to the Department of State and Dulles became the first civilian Director of Central Intelligence. Dulles played a role in convincing Eisenhower to follow one of the conclusions of the State Department Panel report, that the American public deserved to be informed of the perils of possible nuclear war with the Soviet Union, because even though America held numerical nuclear superiority, the Soviets would still have enough nuclear weapons to severely damage American society regardless of how many more such bombs the United States might possess or how badly those U.S. weapons could destroy the Soviets. 

The Agency’s covert operations were an important part of the Eisenhower administration‘s new Cold War national security policy known as the ”New Look”. (Min kursiv)

At Dulles’s request, President Eisenhower demanded that Senator Joseph McCarthy discontinue issuing subpoenas against the CIA. In March 1950, McCarthy had initiated a series of investigations into potential communist subversion of the Agency. Although none of the investigations revealed any wrongdoing, the hearings were potentially damaging, not only to the CIA’s reputation but also to the security of sensitive information. Documents made public in 2004 revealed that the CIA, under Dulles’s orders, had broken into McCarthy’s Senate office and fed disinformation to him in order to discredit him, in order to stop his investigation of alleged communist infiltration of the CIA. 

In the early 1950s, the United States Air Force conducted a competition for a new photo reconnaissance aircraft. Lockheed Aircraft Corporation’s Skunk Works submitted a design number called the CL-282, which married sailplane-like wings to the body of a supersonic interceptor. This aircraft was rejected by the Air Force, but several of the civilians on the review board took notice, and Edwin Land presented a proposal for the aircraft to Dulles. The aircraft became what is known as the U-2 ‘spy plane’, and it was initially operated by CIA pilots. Its introduction into operational service in 1957 greatly enhanced the CIA’s ability to monitor Sovietactivity through overhead photo surveillance. The aircraft eventually entered service with the Air Force. The Soviet Union shot down and captured a U-2 in 1960 during Dulles’s term as CIA chief. 

Dulles is considered one of the creators of the modern United States intelligence system and was a guide to clandestine operations (min kursiv) during the Cold War. He established intelligence networks worldwide to check and counter Soviet and eastern European communist advances as well as international communist movements. 

Coup in Iran

In 1953, Dulles was involved, along with Frank Wisner, in Operation Ajax, the covert operation that led to the removal of democratically elected prime minister of Iran, Mohammad Mossadegh, and his replacement with Mohammad Reza Pahlavi, Shah of Iran. Rumors of a Soviet takeover of the country had surfaced due to the nationalization of the Anglo-Iranian Oil Company. By coincidence, on August 18, 1953, Dulles was taking a vacation in Rome while the Shah fled there after a setback in the coup, and the two met while checking in to the Hotel Excelsior. The meeting turned out to be fortuitous for the United States and the coup. CIA and independent historians say that the meeting was happenstance, but conspiracy theories abound.

Coup in Guatemala

President Jacobo Arbenz Guzman of Guatemala was removed in 1954 in a CIA-led coup carried out under the code name Operation PBSuccess. 

Eduardo Galeano described Dulles as a former member of the United Fruit Company’s Board of Directors. However, in a detailed examination of the connections between the United Fruit Company and the Eisenhower Administration, Immerman makes no mention of Dulles being part of the United Fruit Company’s Board, although he does note that Sullivan & Cromwell had represented the company. 

Congo

Dulles was strongly opposed to Congolese Prime Minister Patrice Lumumba. In 1960 a plan to kill Lumumba was considered and Dulles allocated $100,000 to the plan, but it never materialised. Dulles believed that Lumumba posed ”a grave danger as long as he was not disposed of”.

Bay of Pigs

Several failed assassination plots utilizing CIA-recruited operatives and anti-Castro Cubans directly against Castro undermined the CIA’s credibility. The reputation of the agency and its director declined drastically after the Bay of Pigs Invasion fiasco of 1961. President Kennedy reportedly said he wanted to ”splinter the CIA into a thousand pieces and scatter it into the winds.” However, following a ”rigorous inquiry into the agency’s affairs, methods, and problems [Kennedy] did not ‘splinter’ it after all and did not recommend Congressional supervision. Instead, President Kennedy transferred the CIA’s command of foreign paramilitaries to the Department of Defense under the close supervision and control of the Joint Chiefs of Staff which would also report on CIA plans and operations to the President.” 

Dismissal

During the Kennedy administration, Dulles faced increasing criticism. In autumn 1961, following the Bay of Pigs incident and the Algiers putsch against Charles de Gaulle, Dulles and his entourage, including Deputy Director for Plans Richard M. Bissell Jr. and Deputy Director Charles Cabell, were forced to resign. On November 28, 1961, Kennedy presented Dulles with the National Security Medal at the CIA Headquarters in Langley, Virginia. The next day, November 29, the White House released a resignation letter signed by Dulles. He was replaced by John McCone.

Dulles referred to the Bay of Pigs failure as ”the worst day of my life”and developed a strong dislike of Kennedy, later telling journalist Willie Morris ”that little Kennedy, he thought he was a god”. Dulles found life outside the CIA difficult, with his friend James Angleton recalling ”He had a very difficult time to decompress”.

Later life

Later, after the assassination of John F. Kennedy, on november 22, 1963, President Lyndon B. Johnson appointed Dulles as one of seven commissioners of the Warren Commission to investigate the assassination of the U.S. President John F. Kennedy. Some historians later criticized the appointment, noting that Kennedy fired him. Therefore, he was unlikely to be impartial in passing the judgments charged to the Warren Commission. In the view of journalist and author Stephen Kinzer, Johnson appointed Dulles primarily so that Dulles could ”coach” the Commission on how to interview CIA witnesses and what questions to ask because Johnson and Dulles were both anxious to ensure that the Commission did not discover CIA and other parts of the administrations secret involvement in the illegal plans to assassinate Castro and other foreign leaders. Robert F. Kennedy also urged Lyndon Johnson to put Allen Dulles on the Warren Commission most likely fearing revelation of US clandestine involvement in Cuba. 

Dulles published the book The Craft of Intelligence in 1963, (though it was primarily written by ghost writers) and edited Great True Spy Stories in 1968.

It’s reported he suffered from Alzheimer’s disease in the final years of his life. He died on January 29, 1969 at the age of 75. 

The Firm, the Bank, and the Family: Military Intelligence and the Wallenbergs in Sweden’s Cold War

Abstract (tidskriften Enterprise & Society First View , pp. 1 – 30).

This article analyzes the Wallenberg family’s central role within Sweden’s neutrality-industrial complex (NIC) during the Cold War, highlighting their secret collaboration with the military intelligence service. Drawing on archival evidence from the Swedish War Archives and the family bank SEB, the study shows how the family’s uniquely dominant position in industry, banking, and national defense made them a close partner to the intelligence community. By applying the Resource Mobilization Model from the literature on military-industrial complexes, the article further argues that Sweden’s NIC mainly developed as a corporatist response to perceived Soviet threats, requiring close coordination between state, military, and business elites. The Wallenbergs’ cooperation with the military and economic intelligence services—specifically through their control of SEB and large Swedish exporting firms—had both business and nonbusiness-related reasons, including nationalism and elite consensus on total defense. This study adds to the sparse literature in business history on the relationship between the business and intelligence communities and demonstrates how elite business families can use access to senior decision makers and classified information in the service of both national security and to advance their own strategic positioning.

Våtsjötorp den 11 januari 2026

Lennart waara

070 710 77 24

Lämna en kommentar