Rubrikens fråga är berättigad. Exakt hur en medeltida befäst gård/borg kan ha sett ut exakt vet vi inte. Jag har begrundat frågan många gånger som till exempel i fråga om föregångaren till Gustav Wasas stenborg Strömsholm från 1555. Borgbygget föregicks nämligen av en befäst gård/borg, sannolikt i trä på tre holmar omflutna av Kolbäcksån. Gustav Wasa besökte Mölnetorp, som den befästa gården hette, 1547 och fann platsen utmärkt lämpad för en stenborg som började bygga 1555 och som stod klar 1567.
Ett besök vid Ulf Gudmarssons och den Heliga Birgittas gård Ulvåsa vid sjön Boren ger oss också en uppfattning av hur en befäst högrestånds gård/borg kan ha varit utformad. Kvar idag finns grunden till huvudbyggnaden med ett källarförråd. En animerad teckning nedan utifrån utgrävningsresultat visar hur gården/borgen kan ha sett ut i grova drag med två vallgravar, synliga idag och med en sannolik palissad. Kan det också ha funnits ett torn/en kastal i trä på gården innanför palissaden och den inre vallgraven?
Jag skall först i ord beskriva hur en befäst gård/borg kan ha sett ut utifrån vad vi vet eller med stor sannolikhet kan antaga. Arkeologiska utgrävningar utvisar också något om hur dessa befästa gårdar var disponerade även om byggnadernas exakta utseende är mer oklar.
En medeltida befäst gård/borg varierade sannolikt stort i utformning och utseende beroende av när under medeltiden den var uppförd och sannolikt också beroende av var i Svea rike gården/borgen var belägen. Några gemensamma drag kan dock skissas främst utifrån borgens nödvändiga funktioner.
Ett gemensamt kännetecken avseende det yttre försvaret var förekomsten av ett centralt torn/kastal/donjon, synligt på håll vilket torde ha varit meningen med en avskräckande avsikt. Tornet var möjligen en sista tillflyktsplats för skydd och försvar samtidigt som den kan ha inrymt en bostadsdel. På samma sätt som tidiga kastaler/stentorn som kommit att utgöra västtorn i en kyrka. Källa ödekyrka på Öland och Bjälbo kyrka i Östergötland har sannolikt varit både försvarstorn och bostad. I det senare fallet är det bekräftat av undersökningar av kyrktornet där jarlen Birger Magnusson som liten sprungit i de trappor som än idag finns kvar. I en befäst gård/borg fanns ofta också en ringmur med skottgluggar och skyttegångar. Gårdens/borgens centrala delar låg innanför ringmuren. Muren omgavs av eller två parallella vallgravar, djupt grävda diken fyllda med vatten och med en palissad av pålar som extra skydd rest uppe på vallgravens kant för att avskräcka och försvåra för eventuella anfallare. Två vallgravar och en palissad har exempelvis funnits vid Ulvåsa som dock inte enligt arkeologiska utgrävningar haft någon ringmur. Inom borgens murar/vallgrav/palissad låg borggården. En innergård där olika byggnader uppförda för olika funktioner som bostäder för hövdingen/ägarens familj samt för personal/tjänare av olika slag, kök, med stor sannolikhet ett kapell samt förråd och förvaringsutrymmen för mat och dryck. Utanför ringmuren/vallgraven/palissaden kunde det finnas en förborg skyddad av en vallgrav med ekonomibyggnader som stall och smedjor.
Borggårdens fasta byggnader var sannolikt av både sten och trä. En större trä/stenbyggnad, se teckningen för Ulvåsa har varit bostadsdelen, eventuellt med två våningar som inrymde bostäder, kök och förråd. I fallet Ulvåsa har källarförrådet uppenbarligen grävts ut under bostadshuset vars grund var i sten men där överbyggnaden kan ha varit timrad alternativt av sten.
Förråd av olika slag behövdes naturligtvis för förvaring och bevarande av matvaror exempelvis i en källare vars funktion var att lagra mat och dryck i tunnor, kar och på hyllor. Se bilderna nedan från Ulvåsa.
Här har med all säkerhet Birgitta Gudmarsson stått och tittat upp genom uppgången från källaren efter att hämtat matvaror eller kontrollerat förråden. Historiens vingslag är starka här, det har jag själv känt.
På innergården har också funnits någon typ av rustkammare/rusthus med ett förråd av vapen, offensiva och defensiva.
På större befästa gårdar har man också haft smedjor inom borggården eller utanför. Smedjor lades dock sannolikt oftast utanför med tanke på brandrisken med de timrade trähusen. Vissa verkstäder kan dock ha legat inom borggården men med smedjan i någon typ av skyddad förborg. I en skyddad förborg har man placerat vad vi idag kallar ekonomibyggnader som stall, vagnslider, verkstäder och som redan nämnts en smedja.
Jag har också sett uppgifter om att det innanför borgen förekommit någon form av trädgårdar och kanske också rabatter, träd och små odlingar. Huruvida det förekommit är jag dock mycket osäker på.
För att få en europeisk och historisk referens till vad vi just i allmänna drag diskuterat går vi till England och beskrivning av och exempel på en motte-and-bailey borg. Sådana har funnits och beskrivits också i en svensk kontext. Ulvåsa vid sjön Boren kan i någon mån ha varit en sådan liksom den träborg Mölnetorp som Gustav Wasa besökte 1547. Fler svenska exempel anges i texten.
Vad är en motte-and-bailey för typ av fortifikation och försvarsanläggning?
En motte-and-bailey borg är en medeltida borg uppförd på en kulle. Namnet kommer av franskans motte (jordhög eller kulle). Motteborgen bestod av en kulle (motten) naturlig eller konstgjord med ett torn/kastal/donjon av trä eller sten uppfört på kullen. Kastalen var omgiven en vallgrav och ringmur eller jordvall med palissad. Utanför den inre muromgärdade delen har det funnits ett yttre vallgravsomgärdat område (baileyn) som fungerade som förborg och där verkstäder och ekonomibyggnader låg. ”Motte-and-bailey” således. Beskrivningen stämmer ganska väl med vad vi vet om Ulvåsa även om förekomsten av ett torn/kastal är osäker eftersom vi inte vet med säkerhet hur Ulvåsas byggnader har sett ut.
Ett europeiskt perspektiv på motte-and-bailey.
Från engelska Wikipedia hämtar vi en beskrivning över hur en motte-and-bailey var designad och var i Europa de förekom. Intressant i texten är uppgiften att det var normanderna (ättlingar till nordmän som slagit sig ner i norra Frankrike, Normandie) som introducerade borgtypen i England.
”A motte-and-bailey castle is a European fortification with a wooden or stone keep situated on a raised area of ground called a motte, accompanied by a walled courtyard, or bailey, surrounded by a protective ditch and palisade. Relatively easy to build with unskilled labour, but still militarily formidable, these castles were built across northern Europe from the 10th century onwards, spreading from Normandy and Anjou in France, into the Holy Roman Empire, as well as the Low Countries it controlled, in the 11th century, when these castles were popularized in the area that became the Netherlands.
The Normans introduced the design into England and Wales. Motte-and-bailey castles were adopted in Scotland, Ireland, and Denmark in the 12th and 13th centuries. By the end of the 13th century, the design was largely superseded by alternative forms of fortification, but the earthworks remain a prominent feature in many countries.”
Bilden nedan illustrerar schematiskt hur en motte-and-bailey var utformad och layoutad planmässigt.
En rekonstruktionsbild av hur en motte-and-bailey ka ha varit utformad.
En motte-and-bailey försvarsborg vid Launceston Castle i Cornwall, England
En rekonstruerad motte-and-bailey i Lütjenburg i Tyskland.
Gälakvist är ett svenskt exempel på en motte-and-bailey borg. Gälakvist vid Skara låg på en höjd söder om staden. Området var då ett sumpmarksområde med bäckar och vattendrag som omgav borgen som en extra försvarsåtgärd vilken också medförde att vallgraven hölls vattenfylld. Modellrekonstruktionen av Gälakvist finns på Västergötlands museum med Skara i bakgrunden på den övre bilden. Kullen, motten, finns kvar idag bebyggd med två hus.
Historiska händelser på Gälakvist.
I Erikskrönikan nämns borgen Gälakvist i samband med Filipssönernas resning mot den svenske kungen Magnus Birgersson (kallad Ladulås och son till jarlen Birger Magnusson) 1278–1280. I krönikan heter borgen Skara Hwss. De tidigaste skriftliga beläggen för Gälakvist härrör från åren 1272 och 1273 när kung Valdemar Birgersson (son till jarlen) utfärdade brev signerade med Gälakvist. År 1278 dödades den danske fogden och riddaren Ingemar till Gälakvist under folkungaupproret mot kung Magnus Birgersson av en stormannagrupp med Johan Filipsson, ägare till Ymseborg i spetsen och kungens svärfar greve Gerhard I av Holstein togs tillfånga. Två år senare lurades Filipssönerna och upprorsmännen till Gälakvist av kung Magnus. Där fängslades de och fördes sedan till Stockholm där de avrättades 1280. Magnus Birgersson var i likhet med sin far jarlen Birger Magnusson en hårdför och bestämd regent som skapade ordning och reda under turbulenta tidevarv.
Fagranäs är ett annat svenskt exempel på en motte-and-bailey.
Fagranäs är en borg i Södra Vings socken en dryg halvmil väster om Ulricehamn i Västergötland.
Vi avslutar denna historiska text om befästa gårdar/borgar i allmänhet och motte-and-bailey borgar i synnerhet med en bild från den berömda Bayeux tapeten som skildrar slaget vid Hastings 1066. På tapeten förekommer en borg av den diskuterade typen under anfall. Den aktuella motte-and-bailey borgen är Chateau de Dinan i Bretagne.
Våtsjön den 23 september 2025
Lennart Waara
Bilderna i artikeln är hämtade från svenska och engelska Wikipedia liksom uppgifter om de olika citerade borgarna.
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar