Inledning
Västmanlands och ett av Sveriges vackraste slott är Strömholms slott och ett av Västmanland mest framstående historiska resmål.
Slottet sedd från västra entrén till slottsträdgården
Västfasaden sedd från nordväst.
Västfasaden från entrén till slottsträdgården
Slottsfasaden från serveringen i den södra slottsallén
Östra fasaden sedd från bron över vallgraven/Kolbäcksån
Norra och östra fasaden sedd från nord öst om vallgraven/Kolbäcksån
Kolbäcksån tillika naturlig vallgrav sydöst om slottet
Södra och östra fasaden sedd från stranden i sydöst, med vallgraven/Kolbäcksån i förgrunden.
Strömsholms slott är ett av tio s.k. Kungliga slott. I ett sekel har den dessutom använts som arméns ridskola och historiskt i flera sekel varit ett centrum för hästavel. Slottet har i stort sett under hela sin existens varit ett änkesäte för drottningar.
Gustaf Wasa
En medeltida befäst gård Mölntorp (sannolikt i trä) är den historiska föregångaren till den stenborg Gustav Wasa byggde vid mitten av 1500-talet på en holme i nedre delen av Kolbäcksån, som utgör naturliga vallgravar runt slottet. Gustaf Wasa som besökte Mölnetorp (platsens namn vid den tiden) 1547 upptäckte vilket bra läge det var för en fästning. Åtta år senare började man bygga en stenborg, trettio meter lång och sjutton meter bred, en kungsgård med ett betydande jordbruk. År 1556 döptes Mölnetorp om till Strömsholm (holmen i strömmen). Under kung Gustaf Wasa tid byggdes också en borgarstuga, brygghus, skrivarstuga. Slottet har varit kunglig egendom allt sedan Gustav Vasa.
Hur den gamla Wasa borgen kan ha sett ut vet vi inte. Göksholm på bilden kan vara en indikation över hur stenborgen kan ha sett ut.
Änkesäte
Stenborgen blev grunden till Strömsholms slott. Sex år efter Gustaf Wasas död övertog hans änka Katarina Stenbock gården (1566) och borgen blev ett änkesäte. Hon överlevde Gustav Vasa med 61 år och vistades resten av sitt liv huvudsakligen på Strömsholms slott där hon även dog år 1621. Efter Katarina Stenbock på 1500-talet och fram till Sofia Magdalena (1746 – 1813) gift med Gustav III tillhörde slottet svenska drottningar.
Slottets utseende vid slutet av 1600-talet enligt Suecia Antiqua et Hodierna
Övre bilden östfasaden och nedre bilden västfasaden. Jämför gärna med de inledande bilderna över väst- och östfasaden. Flyglarna finns inte kvar längre som syns på den nedre bilden. Även andra skillnader kan iakttagas.
Här visade teckningar är hämtade ur Erik Dahlberghs stora verk ”Suecia Antiqua et Hodierna” som är latin för ”Det forna och nuvarande Sverige” och är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige. Verket började ges ut för försäljning 1716. Den innehåller 353 planscher varav ett hundratal är bilder på städer i dåvarande Sverige, slott och herresäten och historiska platser som Birka, Uppsala högar och kyrkor. Verket utarbetades främst av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh. Gravyrerna stämmer inte alltid med verklighetens storleksförhållanden. Dahlbergh inkluderade planerade förändringar som aldrig blev av. Verket hade snarast en retorisk funktion. Människor och hus i bilderna är inte skalenliga. Det har fått byggnader att se större och pampigare ut än de var/är i verkligheten. Det framgår med stor tydlighet av bilderna på Strömsholms slott. Erik Dahlbergh började arbeta med verket 1660. Han reste då runt i Sverige för att teckna av städer och viktiga byggnader. Dahlbergh dog 1703 då var verket ofullbordat.
1600-talet
Gustav II Adolfs drottning Maria Eleonora fick 1620 kungsgården i förläning. Hon har dock inte bott särskilt ofta på slottet. Gustav II Adolf flyttade 1621 sin stallstat till Strömsholm som därmed blev det första stuteriet i Sverige, vilken det fortsatte att vara i 300 år. När Gustav Adolf stupat vid Lützen 1632 planerade Maria Eleonora att uppföra ett begravningskapell för Gustav Adolf. Det genomfördes inte eftersom den döde kungen fick sin grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hon anlade dock en trädgård vid slottet. Efter hennes flykt från landet i juli 1640 drogs slottet in till kronan.
Nya Strömsholm
1654 övertog Karl X Gustav Strömsholm som han ett år senare skänkte Hedvig Eleonora som morgongåva i samband med bröllopet. När Hedvig Eleonora blev änka 1660 fick slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att uppföra ett nytt modernt slott. 1668 var ritningarna klara och 1669 revs Gustav Vasas gamla slott. Det nya slottet började byggas. Hösten 1672 var slottet under tak, men yttertrappan blev klar först nio år senare 1681. I samband med slottsbygget anlades broar och de ursprungliga tre holmarna gjordes om till en holme. Samtidigt byggdes också ett tjugotal ekonomibyggnader samt grundlades en parkanläggning.
Slottet var färdigbyggt men inredning av slottet kom att dröja ytterligare i flera decennier. Under tiden användes flyglarna av trä som syns på Dahlbergs teckningar ovan. Man flyttade således aldrig in i själva slottet. Sonen karl XI bodde i flyglarna av trä
Strömsholm var det slott som Hedvig Eleonora och hennes familj oftast använde. Både Karl XI och karl XII lärde sig att rida i Strömholm. Efter att slottet börjat förfalla renoverades det i olika omgångar under slutet av 1700-talet och 1800-talet.
Året 1680 firade Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre) sin smekmånad på Strömsholm. De kom att tillbringa mycket tid på slottet, bland annat för att det fanns ett stuteri på gården, som uppförts redan på Vasatiden, och som uppskattades av den hästintresserade Karl XI.
1700-talet
Inför drottning Ulrika Eleonoras (den yngre) och Fredrik I:s besök på Strömsholm 1732 hade Carl Hårleman fått i uppdrag att rusta upp slottet som var nerslitet. Efter Hårlemans ritningar beordrade Ulrika Eleonora d.y. bygget av slottskapellet 1735–1741, som hon skänkte en uppsättning kyrksilver till.
När Ulrika Eleonora d.y. dog 1741 stannade inredningsarbetet av till år 1766 då ständerna överlämnade slottet som bröllopspresent till Sofia Magdalena som gift sig med Gustav III. Av ständerna fick hon även ett årligt bidrag (under fyra års tid) på 10,000 daler silvermynt till slottets restaurering. Carl Fredrik Adelcrantz gavs ansvaret för inredningsarbetena mellan åren 1767–1775. Sofia Magdalena färdigställde drottningvåningen 1770 medan övervåningen blev klar 30 år senare.
Gustav III och Sofia Magdalena besökte årligen Strömsholm men enligt uppgifter trivdes inte Gustav III där. Efter Gustav III:s död 1792 hade Sofia Magdalena Strömsholm som änkesäte men bytte 1808 ut det mot Ulriksdal.
1800-talet
Under den första halvan av 1800-talet bodde periodvis den kungliga familjen på slottet. Parken och byggnader runt slottet var då ganska förfallna. Åren 1864–1867 byggdes två stora stallbyggnader en bit från slottet och 1866 beslöt riksdagen att det skulle inrättas en militär ridskola på Strömsholm för kavalleriets officerare. Arméns rid- och körskola började sin verksamhet 1868. Ridskolan disponerade delar av slottet. Den kungliga våningen (den övre) var dock avstängd för ridskolans folk. Slottet var internat och undervisningslokal för arméns kavalleri från 1868 till den 1 juli 1968.
1900 – nutid
1956 lades stuteriet ned och tolv år senare, år 1968 hundra år efter att den startades lades Arméns ridskola ned. Slottet ägs och förvaltas av svenska staten och ingår i den kungliga dispositionsrätten. Anläggningen ingår i Ekomuseum Bergslagen. Förvaltas av Statens fastighetsverk som ett av åtta slott.
Nu till en vandring i slottets interiör.
Vi följer våningarna och rummen i enligt med våningsplanen
HERS ovanför portalen betyder Hedvig Eleonora Regina Suecia
- Entréhallen. Under golvet kan man se rester efter grunden till den gamla Vasa borgen.
Drottningvåningen – den nedre våningen
- Vaktrummet innanför entréhallen. Här hänger porträtt av Katarina Stenbeck Gustav Vasas gemål, Maria Eleonora Gustav II Adolfs änka och Hedvig Eleonora den handlingskraftiga änkan efter Karl X Gustav.
Kungliga änkor på Strömsholms slott
Maria Eleonora
Katarina Stenbock
Hedvig Eleonora
- Kinesiska matsalen. Gustaf III:s gemål Sofia Magdalena får slottet som morgongåva vid giftermålet 1766. Carl Fredrik Adlercreutz inreder nu slottet under 1770-tal. Daglig matsal, kinavurmande under 1750-talet. Bolander målat. Hästbesök av Fanfar
- Portättsalen är den största salen på nedre våningen. Den var amlingsplats för hovet ev. också matsal. Stora galleriet med porträtt av David Kläcker Ehrensvärd Gustav Vasa. Karl XII. Gustav II Adolf m fl. Fint gol audienssal och balsal under ridskolan.
Karl XII Karl XI kröning o Silvertronen
Karl XI:s dödbädd
- Sängkammaren har markant 1770-tals prägel. Drottningen tog också emot dignitärer här. Röd sidendamast på väggarna. Sofia Magdalenas säng i alkoven. Gustav III intresse ökar för slottet.
Drottningens säng Gustaf III:s arbetsrum
Kungliga våningen – den övre
- Rikssalen slottets största och den första i den kungliga våningen. Hästporttätt Karl XIs hästar. Av Hedvig Eleonora avsedd för Karl XI som aldrig använde salen inredningen var inte färdig. Första kung som använde salen var Gustav IV Adolf. 1800. Gymnastiksal under kavalleriet. Porträtten är Karl XIs livhästar. 7 porträtt. Målade 1670 – 80 av David K. Ehrensvärd. Kortom 30 år.
- Klubben, officersmässen för eleverna på den långa kursen. Porträttet, ett mycket vackert porträtt, är prins Carl kallad Blå prinsen som militär (kavalleriet), och nådde generals grad. Samlingsplats vid fritid för samtal, kortspel, rökning (cigarrdoften kan känns om det är ovädrat än idag, drack säkert champagne och spelade biljard.
- Logement för elever som bodde två och två. utanför ligger Kungens garderob med djurmålningar av D K Ehrensvärd för Karl XI
- Kapellet fullbordades sent 1730-tal och invigt 1741. Arkitekt Carl Hårleman efter en ritnings plan av Tessin. Ulrika Eleonora d.y färdigställde efter Karl XII för Fredrik I. Ett öppet cirkulärt rum. Bild ”allseende ögat omgivet av moln och keruber.
Ulrika Elenora d.y.
Katarina Gustavsdotter (Stenbock), född 22 juli 1535 på Torpa stenhus i Tranemo utanför Borås, död 13 december 1621 på Strömsholm, var drottning av Sverige 1552–1560 som gift med Gustav Vasa i hans tredje äktenskap.
Maria Eleonora av Brandenburg, född 11 november 1599 i Königsberg död 18 mars 1655 i Stockholm, var drottning av Sverige. Hon var dotter till kurfursten Johan Sigismund av Brandenburg och Anna av Preussen. Hon gifte sig 25 november 1620 med Gustav II Adolf av Sverige. Maria Eleonora var mor
Ulrika Eleonora av Danmark, också kallad Ulrika Eleonora den äldre, född 11 september 1656 i Köpenhamn, död 26 juli 1693 på Karlbergs slott i Solna, var drottning av Sverige från 1680 till sin död, dotter till Fredrik III av Danmark och Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg. Hon gifte sig den 6 maj 1680 med Karl XI.
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Som Fredriks gemål var hon drottning av Sverige fram till sin död.
Sofia Magdalena av Danmark född 3 juli 1746 på Charlottenborg i Köpenhamn, död 21 augusti 1813 på Ulriksdals slott, var gift med kung Gustav III och drottning av Sverige 1771–1792. Hon var dotter till Fredrik V av Danmark och Louise av Storbritannien samt mor till Gustav IV Adolf.
Text och bild Lennart Waara
Källor: Wikipedia, Slottsguiden och De kungliga slotten
lennart waaras blogg 
Lämna en kommentar