PRO PRIMO.
En präst hävdar på tvärs med Svenska kyrkans förhärskande hbtqi+ Idelogi (citerad efter dagens Dagslända av Dag Sandahl):
”Att en biskop hissar Pride-flaggan över biskopsgården är något långt värre än det som lagts Ellen Jakobsson till last. Det är knäfall för den verkligt perversa kult den pseudo-religiösa bokstavskulten utgör. Den har inget med förnuft och fakta att göra och mycket lite med medmänsklighet. Det är bara dumt och skadligt för kyrka och folk. Jag kunde själv ha skurit ner den flaggan, om jag varit lite mer fysiskt kapabel. Dock har jag gjort det med ord och det kan väl räknas för något.”
Samtidigt driver Svenska kyrkans organ ”Kyrkans tidning” tesen om en transpersonsinkluderande teologi. Nåja, det behovet kan inte vara vare sig seriöst eller genomtänkt, än mindre insikt i protestantisk evangelisk teologi. Fråga Martin Luther.
PRO SEKUNDO
I utkanten av samma ämne: Det hävdas från vanligtvis icke välunderrättade källor teser om maskulinitet och feminitet där man ställer allt på huvudet. Den faktiska sanningen (oh yes!) är ju invers, dvs:
TOXISK MASKULINITET är vad som saknas och behövs idag. Den är i allt väsentligt av godo.
TOXISK FEMINITET är vad som styr politik och administration idag. Den måste bekämpas och utmönstras. Den är i allt väsentligt av ondo!
PRO TERTIO
Några bon mot som jag samlat på mig och huggit i sten för att ha dem tillgängliga som åminnelser när dumhet och socialistisk ideologi sköljer över en som intellektuellt träck och avföring. Var finns verklig opposition och motkraft?
Adore ce que tu es brulé
Brule ce que tu as adoré
Ett bon mot för den verkliga rabulisten och contrarian.
Sanningen (veritas som är en del av min personliga logga) är ämne för fler ristade stenar.
Sanningen är alltid oförsynt!
Sanningen skall göra eder fria.
Johannesevangeliet 8:32.
Insikt går före åsikt.
Trivial kan tyckas, men den bryter majoriteten mediainlägg emot. Det mesta som publiceras är inget annat än åsikter, höger eller vänster skit samma, lika innehållsligt värdelösa.
PRO QUATTRO
Glöm dock aldrig sanningen i nästa bon mot, hur mörkt politiskt, socialt, mentalt och intellektuellt samhället än ser ut. Och, följare och läsare, det ser jävligt mörkt ut just nu. Mörkare lär det också bli innan svensken vaknar och reser sig ur rådande S/M/SD förnedring och förtryck.
SAMHÄLLSLÖGNEN VILAR PÅ LERFÖTTER HUR KOLOSSAL DET ÄN TER SIG
Hur överlever man som intellektuell i detta kompakta mörker? För egen del är det enkelt. När jag sitter i mina arbetsrum vid Våtsjön eller i Surahammar och blickar bort längs bokryggar och bokyllor vet jag hur, vet bortom varje rimligt tvivel. I juli 1967 jag läste Jan Myrdals lysande bok om den intellektuelles ansvar ”Confessions of a Disloyal European” (fortfarande kvar sönderläst i lösblad i biblioteket), därefter började mitt systematiska boksamlande. Mitt privata bibliotek på 5 000 volymer (kraftigt rensat) gör att jag överlever och inte går sönder eller under intellektuellt. That´s that!
Lämna en kommentar