Dag Sandahl är en, utanför Svenska kyrkan relativt okänd, skrivande och kritisk präst, numera emeritus. En intellektuell (en av de få i Svenska kyrkan) som några gånger i veckan skriver s.k. Dagsländor. Läsbara och läsvärda om än i varierande grad, som för oss alla som skriver mycket och ofta. Prenumerera och läs. DS är ”kyrkokristen” och teologisk ”kv*nn*pr*stm*tst*nd*r*” (citerar DS) i biskop Giertz m.fl. efterföljd och mening. Han är djupt kritisk till Svenska kyrkans (skriver inomkyrkligt) teologier, heresier, verksamhet, organisation, biskopar (inklusive ärkekvinnan i ”Antjeborg” och ärkemannen i ”Modehuset”). I DS:s Dagsländor avslöjas inomkyrkliga interiörer som är rena horrörer för att inte säga skräckhistorier. Det är värre, mycket värre, ställt inom Svenska kyrkan än vi som står utanför och inte är medlemmar (men är privatkristna och djupt troende i traditionell svenskluthersk protestantism) någonsin kunnat förställa oss.
Läsning av Dagsländorna visar bortom rimligt tvivel hur meningslös för oss troende Svenska kyrkan är vorden. Svenska kyrkan är förfallen; med dominerande teologiska heresier, som organisation med reglerande makthierarkier och S-styrt kyrkomöte samt PK/woke styrda biskopar/ärkebiskop. Svenska kyrkan saluför på de andliga marknaderna en i reglerad befordringsgång organiserad tro. Jag vill gå så långt att jag hävdar att Svenska kyrkan inte bara är meningslös i en ofarlig mening utan direkt farlig och skadlig med de heresier den sprider, den vänsterpolitiska och sociala verksamhet som följer av heresierna och totalt knäfall för hbtqia+ ideologin.
Svenska kyrkor som historiskt vackra arkitektoniska uttryck och byggnader är dock något helt annat, dem behöver vi, liksom generationer på generationer före oss, som rum för andakt och kristen tro och inte minst som oerhört viktiga tusenåriga svenska kulturella och historiska avlagringar. Kyrkorna skriver jag både texter och böcker om.

Jag har någon gång drastiskt citerat den gamla folkliga föreställningen om djävulens bästa trick; ett att lura i folk att han inte finns, två är att klä sig i biskopsrock. Det är sannolikt att uttrycka sig blasfemiskt men stammar ur den djupa känslan av besvikelse och trots.
Länk till Dagsländorna: https://kyrkligsamling.se/2024/08/30/rot-rotande/?utm_source=mailpoet&utm_medium=email&utm_source_platform=mailpoet&utm_campaign=den-senaste-dagslandan-1
31 augusti 2024 kl. 9:59 |
[…] PRÄST PÅ ÖLAND BESKRIVER DJUPET AV SVENSKA KYRKANS FÖRFALL […]