lennart waaras blogg

”Äntligen” skulle man, som en obskyr journalist, kunna utbrista. Jon Fosse är i betydande utsträckning väntad efter alla år av obskyra och olästa, för att inte säga okända litteraturpristagare. ”Ju marginellare desto bättre” förefaller Akademiens motto vara. Efter årtioden med överrepresentation för vänsterpristagare står i år kvaliteten i centrum.

Akademiens motivering lyder: ”För hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”.

Det är som jag ser det en korrekt motivering som lyfter fram Fosses dramatik-, även om Frankfurter Allgemeine Zeitung hånade motiveringen. De skriver att ”om man inte visste att Svenska Akademien är helt oemottaglig för ironi, så vore man tvungen att betrakta motiveringen för utdelningen av årets Nobelpris i litteratur till Jon Fosse som just detta: ironisk och en floskel ”från den estetiska legitimeringens nedersta skrivbordslåda”.

Jon Fosse spelas, i likhet med döde Lars Norén, på alla betydande teaterscener i den civiliserade världen, dvs undantagandes svarta Afrika och arab-världen.

Nyskapandet, betydande innehåll, andligt och mänskligt djup och eftertanke har Fosse gemensamt med Norén, även om deras uttryckssätt skiljer. De hade också stor respekt för och beundrade varandras dramatik. De översatte varandras dramatexter och i Noréns fall också regisserade Fosses dramatik.

Tyvärr hann Lars Norén dö. I annat fall hade han obetingat varit förtjänt av Nobels litteraturpris för sin märkligt djupa och nyskapande dramatik som visade oss våra idiosynkrasier. Flera av hans viktiga pjäser finns att se på SVT Play. Jag njuter av blotta tanken att om Lars Norén inte gått bort hade Norén och Fosse delat Nobels litteraturpris, båda med liknande motiveringar för en betydande och osägbar dramatik. Lars Norén skrev och regisserade alldeles i slutet, innan sjukdom och död hann ifatt honom, en pjäs på Dramaten helt utan ord. Nyskapande, to say the least.

Lika mycket som jag i många år levt i Noréns universum (jag är nog en av ganska få som läst samtliga fem Dagböcker totalt mer än 6 000 sidor, vilket inte ens recensenterna gjort, det kan jag se av deras textmässiga cherry-picking) kan jag nu under år som kommer leva i Jon Fosses litterära och dramatiska universum.

Jag avslutar med en länk till ett finstämt samtal mellan Norén och Fosse som finns på Youtube.

This entry was posted on 15 oktober 2023 at 6:59 and is filed under Kultur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.